Hållbart byggande
Publicerad: 2021-03-09
Rekommendationer för projektering av nyproduktion, ombyggnation och renovering av byggnader och dess utemiljöer
Hållbart byggande är inte bara en lokal fråga utan en prioriterad fråga både inom EU och övriga världen. Nationellt ökar intresset i Sverige för hållbart byggande med energismarta funktioner, koldioxidsnåla materialval, cirkulärt byggande med möjlighet att återanvända byggmaterial med mera. Det är med andra ord ett spännande och viktigt arbete att jobba med för ett hållbart samhälle!
Nedan listas några övergripande tankar och rekommendationer kring hållbar byggnation med utgångspunkt i Boverkets definition av hållbart byggande, applicerbart på projekt som gäller nyproduktion, ombyggnation/renovering av byggnader och byggd miljö, uppdelat i åtta fokusområden med tillhörande målinriktningar.

1. Platsen förutsättningar
- Ta tillvara på platsens förutsättningar
Det geografiska läget ska väljas för att det ska vara optimalt för den målgrupp som ska använda byggnaderna. Platsen och byggnadernas placering kan vara avgörande för möjligheten att producera egen energi eller för att ta tillvara på möjligheter med naturlig beskuggning. Det är också viktigt att se vad byggnaden kan bidra med till omgivningen.
- Säkerställ tillgång till grön- och naturområden
Stimulerande utemiljöer och tillgång till grönområden och naturområden är viktigt både för hälsa, välbefinnande och för pedagogik. Vid planering eller ombyggnation av skolor och boendemiljöer är det därför viktigt att säkerställa tillgång till grönområden, skolskog eller andra naturmiljöer som kan användas i pedagogiskt syfte och som stimulerar till rörelse.
- Stöd hållbara transportalternativ
Välplanerade trafiklösningar och mindre fordonstrafik bidrar till bättre luftkvalitet, lägre bullernivåer och ökad trafiksäkerhet.
Det är därför viktigt att skapa goda förutsättningar för att de som bor, arbetar eller studerar i kommunens lokaler enkelt ska kunna ta sig till och från platsen till fots, med cykel eller med kollektivtrafik. Det ska också finnas tillgång till cykelställ och laddinfrastruktur för elcyklar och fordon.
2. Hållbar arkitektur och design på byggnadsnivå
- Konstruera cirkulära byggnader
Arkitektur är ett viktigt verktyg för att skapa hållbara miljöer och byggnader. En god och omsorgsfullt gestaltad arkitektur med genomtänkta flöden och optimerade ytor är ofta mer hållbar över tid. Det är viktigt att hus byggs med så stor omsorg att de är värda att renovera och förändra utan att behöva rivas.
- Minska klimatpåverkan genom koldioxidneutrala byggnader
Krav på klimatdeklarationer har införts för att vi i Sverige på sikt ska få koldioxidneutrala byggnader. Koldioxidneutralt innebär att det ska vara nettonollklimatpåverkan av en ny byggnad för byggnadens hela livscykel. Några viktiga strategier att utgå ifrån för att minska klimatpåverkan från byggnation är att välja biobaserade material, minimera och återbruka material och använda livscykelperspektiv.
- Skapa flexibla och anpassningsbara lokaler
För att optimera användningen av de resurser som finns i en byggnad är det viktigt att lokalerna kan användas så mycket som möjligt. När en ny byggnadplaneras ska en utgångspunkt vara att se över vad lokaler kan användas till t.ex. utanför skol- eller arbetstid. Genom att använda en byggnad mer intensivt minskar efterfrågan på att bygga andra byggnader liksom behovet av att använda nya resurser.
- Framtidssäkra genom klimatanpassning
En byggnad har lång livslängd och kommer att påverkas av förändringar i klimatet. I södra Sverige handlar det främst om ökade risker för översvämning, kust- och stranderosion och ökad belastning på avloppssystem och ledningsnät för dagvatten. Tomter bör utnyttjas för att maximera kapaciteten att ta emot och lagra vatten.



3. Hälsosamma och hållbara materialval
- Gör medvetna materialval
Kemiska ämnen som människan tillverkar eller får ut ur naturen har starkt bidragit till en ökad välfärd. Men en del kemiska ämnen och produkter har orsakat allvarliga skador på människa och miljö. Kemikalier i produkter kan påverka människor och miljö under tillverkning, användandet och som avfall. Det är viktigt att tänka igenom kemikalieanvändning och spridning under tillverkningsfas, byggnadsfas och återvinningsfas.
- Återbruka och återvinn material och inventarier
Våra val av byggnadsmaterial påverkar de som arbetar med att tillverka produkterna, installatörer och alla som vistas i vår inomhusmiljö. Foster, barn och unga är dessutom mer känsliga för kemikalier än vuxna, delvis p g a att deras kroppar inte är färdigutvecklade. Kemikalier kan tas upp genom huden, via inandning och genom damm, mat och vatten. Det är viktigt att fasa ut användning av byggvaror och byggmaterial som innehåller ämnen med farliga egenskaper.
- Välj funktionella lösningar
Det finns certifiering eller klassning av byggmaterial i en materialdatabas, som är bra verktyg för att få vägledning att välja material och produkter som är garanterat hälsosamma eller bästa möjliga på marknaden.
4. God inomhusmiljö
- Prioritera bra kvalitet och komfort
Innemiljön har stor betydelse för hälsa, välbefinnande och produktivitet. Inomhusmiljön innebär allt från komfort, ljus, ljud, temperatur, ventilation, fukt, partiklar och kemiska ämnen i luften (emissioner), material, färger och upplevd komfort. Utformningen av byggnaden ska göras så att fukt inte orsakar skador, lukt eller
mikrobiell växt. Materialet man använder vid byggnation och drift ska vara lågemitterande. Ventilationen ska inte ses som en lösning på andra problem som dålig luft. Vid projekteringen av ventilations-system ska man se till helheten av vad som avgör luftens kvalitet.
- Öka välbefinnandet
Buller är den miljöstörning som berör flest människor i vårt land. Forskning visar att buller påverkar människors hälsa, ofta mer än vad många tror. Det är viktigt att lägga fokus på att dämpa de mest störande ljuden vid installation och materialval och med hjälp av akustiker ta fram ett ljudprogram för varje del av byggnaden eller området.
Precis som ljud spelar ljus en viktig roll för vårt välmående och vår säkerhet. Man behöver beakta både dagsljus, solljus och belysning. Ljus påverkar även regleringen av vår dygnsrytm och vår årstidsvariation, vilket påverkar vårt välbefinnande och om vi känner oss trötta. I skolmiljö ger ökad ljusstyrka positiva effekter på prestation på både kort och lång sikt.
- Välj effektiv och användarvänlig teknik
Möjligheten att kunna reglera ljuset i en lokal och även påverka dess färgtemperatur är viktigt för välbefinnande och för att kunna anpassa till personer med olika bra syn, funktionsnedsättningar eller för att påverka stämningen. Se till att använda effektiv och användarvänlig teknik för installationer för både ljus,
ljud och energi.
5. Rätt resursanvändning
- Säkerställ energieffektiva byggnader
All energianvändning påverkar miljön. Bostäder och lokaler står för omkring en tredjedel av Sveriges totala slutliga energianvändning. Minskad energianvändning i bostäder och lokaler skulle minska utsläppen av koldioxid, kväveoxider, partiklar och flyktiga organiska ämnen. Idag finns metoder för att bygga nytt och renovera utifrån ett systemperspektiv som ger lågt energibehov och gott inneklimat.
- Hushåll med vattnet
I klimatscenarier för södra Sverige förväntas längre torrperioder bli vanliga i sydost. Det kan i sin tur leda till perioder med vattenbrist. Därför är det viktigt att hushålla med vatten både med tanke på dricksvatten-tillgång och med hänsyn till nivåer i vattendrag. Det finns teknik för att rena dusch-tvätt-diskvatten och för att återvinna värmen ur vattnet. Det är också viktigt att ta hand om dag- och avloppsvatten för att minska utsläpp av kväve och fosfor till vattendragen och havet.
- Minimera och sortera avfall
Byggnation och rivning medför generellt stora mängder avfall. Därför är det viktigt att arbeta både med avfallsminimering vid byggnation och att välja konstruktion/material som bidrar till att ytor/
inventarier kan repareras och material återbrukas. Dessutom ska det vara lätt för de som använder våra lokaler att sortera.
- Använd smarta funktioner
Se till att använda smarta funktioner som underlättar effektivare styrning och övervakning av system i byggnaden.
- Satsa på förnybar energi
Satsa på att använda förnybar energi under byggnationsfasen och även i byggnadens verksamhet.




6. Trygga och säkra platser och lokaler
- Skapa trygga lokaler, byggnader och utemiljöer
Byggnaders säkerhet måste analyseras utifrån flera olika perspektiv. Den boende, personalens, elevens, brukarens och besökarens perspektiv är några av perspektiven som bör beaktas inför nybyggnation eller ombyggnation. Särskilt viktigt är det att sätta sig in i hur människor kommer att röra sig inne och ute samt till och från byggnaden under dygnets alla timmar. På så sätt kan du planera för en så trygg och säker miljö som möjligt utifrån byggnadens användningsområden. Säkerhetsåtgärder ska genomföras i balans med åtgärder för brandsäkerhet, tillgänglighet och trivsel.
- Byggnaden som en stödjande funktion vid samhällskris
En del byggnader är särskilt viktiga vid en samhällskris. I dessa byggnader måste detfinnas beredskap för lösningar som ger tillgång till samlingslokaler, reservkraft och dricksvatten. Även dessa frågor är viktiga att ta hänsyn till vid byggnation.
7. Berikande utemiljöer
- Främja biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Biologisk mångfald är en viktig stöttepelare för fungerande ekosystem. I vår omgivande miljö finns ett allt mindre varierat utbud av biotoper (typer av livsmiljö), vilket bidrar till allt färre arter i våra samhällen. Invasiva arter påverkar också den biologiska mångfalden och kan utgöra en kostnad. Det finns många sätt att bryta trenden med färre arter och samtidigt göra tätorternas grönytor för samhället mera spännande och attraktiva. Att integrera ekosystemtjänster i byggprocessen är viktigt.
- Utveckla upplevelse och tillgänglighet
Genom att skapa inbjudande utemiljöer kan man göra så att människor är mer utomhus. Att vara utomhus är hälsofrämjande på flera sätt. Utemiljön kan också användas för att sammanbinda ute- och innemiljö. Möjlighet att se ut, framförallt mot vegetation, minskar stress och ökar samhörigheten med naturen.
8. Delaktighet, kulturell och social livskvalitet
- Främja delaktighet
Utgångspunkten för social livskvalitet i planering och byggande är att miljöer ska fungera för alla människor som ska använda dem. Med alla menas alla människor,oavsett kön, ålder, religion, socioekonomisk bakgrund, etnicitet, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Det är viktigt att ha en helhetssyn på stadsutveckling och att kombinera fysiska och sociala åtgärder vid områdesförnyelse, främja integration genom större variation när det gäller funktioner, boendeformer och gestaltning.
- Skapa tilltalande, trygga och tillgängliga miljöer
Tillgänglighet är kopplat till rättigheten att alla, oavsett funktions-nedsättning, ska kunna ta del av vad samhället har att erbjuda. I offentlig verksamhet handlar det om att allmänheten ska kunna besöka oss som myndighet, men de ska också kunna delta i utbildning, arbeta på våra arbetsplatser och bo i kommunala bostäder. På skolor är det också viktigt att tänka på att tillgänglighet kan omfatta elever, personal och anhöriga. Utöver personer med någon form av bestående funktionsnedsättning är det många som under perioder av sitt liv har nyttan av tillgänglighets-anpassning, t.ex. föräldrar med barnvagn och äldre som får svårt att höra eller gå.
- Ta socialt ansvar i upphandling
Det är viktigt att använda de möjligheter som finns för att ställa sociala krav i upphandling. På det sättet kan vi till exempel bidra till bra arbetsvillkor och bättre tillgång till praktikplatser.




Läs mer i
- Hållbar byggnation i Blekinge - en praktisk manual
Manualen är utformad som en ingående detaljerad checklista med konkreta åtgärder för varje fokusområde och målinriktning under ett byggprojekts alla faser; förstudie, detaljplan, projektering, byggnation, förvaltning och demontering.
Manualen är framtagen tillsammans med Region Blekinge, Blekinges kommuner och deras kommunala bostadsbolag, 2021.
Kategorier
Mer inom samma tema
-
Näringslivsdialog för energiplanering
I processen att ta fram en kommunal energiplan ingår att undersöka näringslivets nuvarande och framtida energi- och effektbehov. Här presenterar vi olika metoder att använda.
-
Intervju – metod för näringslivsdialog i energiplanering
I processen att ta fram en kommunal energiplan ingår att undersöka näringslivets nuvarande och framtida energi- och effektbehov. Att intervjua företagen är ett tillvägagångssätt. Här beskriver vi hur du kan göra och vad du ska tänka på.
-
Möte med enskilt företag – metod för näringslivsdialog i energiplanering
I processen att ta fram en kommunal energiplan ingår att undersöka näringslivets nuvarande och framtida energi- och effektbehov. Att ha möte med enskilda företag är en metod för att undersöka detta behov.
-
Enkätundersökning – metod för näringslivsdialog i energiplaneringen
I processen att ta fram en kommunal energiplan ingår att undersöka näringslivets nuvarande och framtida energi- och effektbehov. Att låta företagen svara på en enkät är en metod. Här beskriver vi hur du kan göra och vad du ska tänka på.
-
Workshop – metod för näringslivsdialog i energiplanering
I processen att ta fram en kommunal energiplan ingår att undersöka näringslivets nuvarande och framtida energi- och effektbehov. Att hålla en workshop med företagen är en metod. Här beskriver vi hur du kan göra och vad du ska tänka på.
-
Kombinerade metoder för att nå företag – näringslivsdialog för energiplanering
I processen att ta fram en kommunal energiplan ingår att undersöka näringslivets nuvarande och framtida behov av energi. Kommunen kan skicka ut en enkät, intervjua företagen, ordna en workshop eller ett nätverk. Olika metoder kan också kombineras. Här beskriver vi några varianter.
-
Att engagera invånare i lokal värmeplanering
Genom att involvera invånare och andra aktörer i den lokala värmeplanering stärks inte bara legitimiteten för de föreslagna åtgärderna utan bidrar också till ett effektivt genomförande av planerade investeringar.
-
Bageriföretag visar vägen till en mer energieffektiv industri
Genom ett systematiskt energiarbete och strategiska investeringar har Bageri Gruppen AB minskat sitt klimatavtryck med 725 ton koldioxid per år – och samtidigt stärkt sin konkurrenskraft. Ett inspirerande exempel som visar på den stora, ofta outnyttjade potentialen som finns inom industrin.
-
Visuell energibalans – Sankey-diagram
Sankey-diagram är ett tydligt sätt att visa hur energi rör sig i ett område. De hjälper kommuner och regioner att förstå sina energiflöden, planera och prioritera sitt energi- och klimatarbete. Diagrammen gör det enklare att fatta beslut och att kommunicera energifrågor på ett begripligt sätt.
-
Kommunal energiplanering
Presenterar den cirkulära modellen för kommunal energiplanering och beskriver de olika stegen för ett lyckat energiplaneringsarbete.
-
Energibalans
En energibalans ger en tydlig bild av energisystemet och är ett viktigt stöd i arbetet med energi- och klimatmål.
-
Trycklyftskoll kan spara miljoner
Genom att installera timers har företaget BI-QEM mer än halverat elanvändningen för att tillverka tryckluft och sparat ca 1 miljon kronor per år. Operations Manager Göran Johansson berättar.
-
Är batterilagring någonting för ert företag?
Boliden Bergsöe i Landskrona har med goda resultat optimerat sin elanvändning med hjälp av batterilagring.
-
Bli en bra beställare av energismart teknik
Äppelriket i Kivik minskade sin energianvändning med ca 25 procent tack vare att de vågade satsa på ny kylteknik.
-
Involvera personalen, de vet var du hittar energitjuvarna!
Att inovolvera personalen i energiarbetet har sparat många kWh hos Linde Metallteknik. Vd Dag Richardsson berättar om deras energiarbete.
-
Digitalisera mera!
Kronägg valde att digitalisera ventilation och pumpar, vilket minskade deras energianvändning med 13 procent. Packerichef Per-Erik (Pelle) Johansson berättar.
-
Smart teknik gav lysande förbättring
Övergången till ett rörelsestyrt system har halverat elanvändningen för belysning och förbättrat arbetsmiljön på Saturnus. Ludwig Liepe berättar.
-
Organisera energiarbetet för full effekt!
Företaget Polykemi i Ystad organiserar sitt energiarbete för att skapa långsiktighet och effektivitet. De har minskat förbrukningen från 0,49 till 0,38 kWh/kg producerat material. Jörgen Andersson, QE Manager, berättar.
-
Energikartläggning – Steg 1 för ett effektivt energiarbete
Genom att göra en energikartläggning har företagen Treform och NP Nilsson identifierat åtgärder som minskat verksamheternas energianvändning med 35 repspektive 25 procent.
-
Resebokningssystem – kan det främja ett hållbart resande?
Företaget Axis arbetar för att bidra till en hållbar transportkultur, både internt i sin verksamhet och för sin personal.
-
Ambassadörer för hållbart resande
Företaget Alfa Laval arbetar med kampanjer och motiverande incitament för att personalen ska resa hållbart till och från jobbet.
-
Samverkan i mobilitetsarbetet - kommunikation som ett arbetsverktyg
Företaget Tetra Pak satsar på kontinuerlig kommunikation, kampanjer och incitament för att motivera sina anställda att välja hållbara sätt att resa.
-
Temadagar för hållbara persontransporter
Företaget Solid arrangerade temadagar för att bidra till en hållbar transportkultur, både internt i sin verksamhet och för sin personal.
-
Att minska på avstånden och samtidigt behovet att resa – går det?
Företaget Avalon har minskat på sina tjänsteresor och ökat antalet resfria möten.
-
Klimatväxling på ett mindre företag – fungerar det?
Företaget Red Glead Discovery använder klimatväxling för påverka sin anställdas resvanor och underlätta övergången till hållbara transporter
-
Att mäta och följa upp företagets tjänsteresor
Ta del av mallar för beräkning av koldioxidutsläpp och uppföljning av era tjänsteresor
-
Utmaningar och tävlingar för hållbara resesätt
Motivera dina anställda att testa nya resesätt med vår bingo-tävling!
-
Hållbara resor genom CERO-modellen
Arbetsprocess för att minska koldioxidutsläpp kopplade till tjänste- och pendlingsresor. Modellen kan användas av företag och andra organisationer som vill arbeta strukturerat för att minska utsläppen från sina transporter.
-
Handlingsplan för tjänste- och pendlingsresor
Verktyg för strukturerat arbete för att i minska koldioxidutsläpp.
-
Att göra en resvaneundersökning
Verktyg för att skapa en bild av hur anställda reser i tjänsten samt till och från jobbet.
-
Vad innebär cirkulär ekonomi?
En hållbar affärsmodell som bygger på design för återbruk av material.
-
Vad innebär industriell symbios?
Företag gör affärer av varandras material eller avfall.
-
Steg 1 i energiresan - mät med en elmätare!
Med hjälp av en enkel elmätare kan du mäta hur mycket ström dina apparater drar.
-
Vad är klimatskal?
Ta hand om ditt klimatskal och spara pengar!
-
Räkna ut belysningens energianvändning - inomhus
Att mäta är att veta
-
Gör en belysningsvandring - inomhus
Med enkla insatser kan du optimera din befintlig belysning
-
Vätgas - distribution
Om vätgas inte kan tillverkas där den används måste den förflyttas, vilket kan vara en utmaning med en gas som innehåller lite energi per volymenhet.
-
Vätgas - produktion
Vätgas kan lagra energi och möjliggör omställning inom industrier och transporter, men för att vara ett klimatsmart alternativ måste den framställas på ett miljövänligt sätt.
-
Vätgas - användning
Vätgas väntas i framtiden bidra till kraftiga minskningar av koldioxidutsläpp inom exempelvis stål- och kemiindustri. Andra möjliga användningsområden är bland annat för energilagring och som fordonsbränsle.
-
Tågluff och cykel stärker besöksnäringen
Att resa hållbart på semestern med kollektivtrafiken, är en utmaning som blivit lättare genom ett samarbete mellan besöksnäringen, entreprenörer och Länstrafiken i Kronoberg.
-
Hållbar pendling - inspirera era nyanställda
Förslag till hur arbetsgivare kan främja hållbar arbetspendling bland anställda, framförallt nyanställda då det finns en förändringsbenägenhet i samband med att man byter jobb.
-
Samåkning - 10 goda anledningar
Information kring fördelar med samåkning och hur samåkning kan bli en del av arbetet med att bli en attraktiv arbetsgivare
-
Jobba strategiskt med hållbart resande i din organisation
Denna gröna resplan ger dig en struktur för strategiskt arbete med hållbart resande i organisationen. Den gröna resplanen ger också inspiration till möjliga aktiviteter och den har testats på flertalet företag i Kronobergs län.
-
Arrangera en mobilitetsdag för era anställda
Öka kunskapen om hållbart resande bland personalen genom att under några timmar arrangera en mobilitetsdag där man praktiskt får prova på fossilfria fordon och ställa frågor, tävla m.m.
-
Energiråd - spara energi på sommarkontoret
Här är sju tips för att minska energianvändningen och spara resurser när kontoret är stängt under sommarledigheten.
-
Internationellt prisad cykelsatsning
Fritidsresorna står för en stor del av våra transportrelaterade utsläpp, och besöksnäring och landsbygd är ofta hänvisade till begränsade kollektiva turer. För besöksnäringen runt Åsnen har ett projektsamarbete öppnat upp för nya hållbara och aktiva resor.
-
Fastighetsägare erbjuder fordonspool till hyresgäster
Castellum har med stöd av Energikontor Syd och Region Kronoberg infört en fordonspool med två elbilar och två elcyklar på sitt område i Växjö.
-
Intresserad av att införa en fordonspool?
Under 2022 gjorde Energikontor Syd en sammanställning av ett antal då tillgängliga tjänster för delning av resor och fordon. Syftet var att lättare identifiera en tjänst som motsvarar en organisations behov.
-
Checklista rekrytering och hållbar pendling
Med hjälp av denna checklista säkerställer arbetsgivaren att frågor kring hållbar pendling beaktas i alla steg av rekryteringsprocessen.
-
Mobilitet som tjänst
Kombinerade mobilitetstjänster så kallade "Mobility as a service" (MaaS) digitala plattformar för bekvämt och hållbart resande.
-
Vad är agrivoltaiska system?
Agrivoltaiska system är en kombination av solelproduktion och jordbruk.
-
Närkefrakt jobbar med hållbara transporter
Dialog mellan köpare och säljare är viktig för att möjliggöra att upphandling kan användas som en drivkraft i omställningen.
-
Bli en bättre beställare
Kravställningen i upphandlingen är en del, men det finns flera andra sätt för att verka för bättre möjligheter till goda och effektiva avtal och fossilfria transporter.
-
Hållbar upphandling i Örebro kommun
Örebro genomför leverantörsdialog inför upphandling av anläggningstransporter och anläggningsmaskiner.
-
Leverantörsdialoger för fossilfria transporter i Västervik
Dialogen mellan beställare och leverantörer är viktig för att säkerställa rimligheten i kraven och för att förstå varandras förutsättningar, möjligheter och hinder
-
Mobilitetshubb - ett nav för smarta resor
Vad menar vi med Mobilitetshubb och hur kan de hjälpa till att ställa om transportsektorn genom att gå från “att äga till att använda” resor, transporter och fordon.
-
Europeiska Mobilitetsveckan
Europeiska Mobilitetsveckan är en upplysningskampanj som varje år pågår mellan 6-22 september.
-
Gör en energigenomgång
Att tillsammans gå igenom insamlad information och gå runt i lokalerna är ett mycket bra sätt att starta resan mot en effektivare energianvändning.
-
Vad är grön omställning
En frisk planet är en förutsättning för Europas framtid. EU-länderna har åtagit sig att uppnå klimatneutralitet senast till år 2050, i linje med sina internationella åtaganden enligt Parisavtalet. Den europeiska gröna given är EU:s strategi för att nå målet till 2050.
-
1 kWh - Vad är det och vad kostar den?
Fakta om elanvändning, kWh och elpris.
-
Energieffektivisering i bostadsföretag - så här går du tillväga
Rekommendationer för bostadsföretag som vill spara energi och göra åtgärder direkt i verksamheten.
-
Ordlista offentlig upphandling
Ordlista över vanligt förekommande uttryck inom klimatpåverkan vid upphandling
-
Beräkna inköpens klimatpåverkan
Ett verktyg som kan användas för att beräkna och uppskatta miljöpåverkan av offentlig upphandling är inköpsanalysmetoden ”Miljöspendanalysen”.
-
Steg 1 i energiresan - att mäta och följa upp
Att mäta är att veta!
-
Förnybara drivmedel i kollektivtrafiken
Olika energislag kan omvandlas till olika typer av energibärare/bränslen och det resulterar i olika drivmedel.
-
Strategier, val och samhällspåverkan vid kollektivtrafikupphandling
Att minska transporternas klimatpåverkan i Sverige med 70 procent till år 2030 är en av vår tids största utmaningar. Av drivmedelsleveranserna på 92,3 TWh under 2019 stod bensin och diesel för sammanlagt 85,3 TWh. Inget enskilt av de förnybara drivmedlen som vi har idag räcker till för att ersätta de fossila drivmedlen. I stället måste vi inse att vi får leva med en mångfald under en lång tid.
-
Trender i kolletivtrafikupphandling
Jämfört med resten av transportsektorn har införandet av förnybara drivmedel i bussektorn gått snabbt. Redan 2019 kördes 90 procent av fordonskilometrarna i bussektorn med förnybara drivmedel.
-
Erfarenhetsutbyte föder nya projektidéer
Vi står inför samma problem och har samma möjligheter. Att ta chansen att utbyta kunskap med varandra är något som vi måste jobba aktivt med både nationellt, regionalt och internationellt.
-
Platsbesök: Nattvandra – ett bra sätt att börja spara energi
En nattvandring är en energigenomgång av lokalerna när det är stängt (kväll, natt, morgon eller helg).
-
Cykeltaxi - goda exempel
Tre goda exempel från två kommuner och en ideell verksamhet.
-
Cykeltaxi - vad är det?
Med cykeltaxi menar vi en persontransport med ett cykelfordon som har plats för 2-3 personer varav en chaufför. Cykeltaxi förekommer på flera platser i världen och i Sverige.
-
Elcykelmodeller lämpade för vård- och omsorgsresor
Cyklar har en mindre klimatbelastning per körd kilometer jämfört med en bil, och det finns ett stort antal cykelmodeller att välja på.
-
Försäkringar och risker vid persontransporter med fordon utan trafikförsäkring
Det finns utmaningar kopplat till cykeltaxi som beror på att det inte är klassat som ett motordrivet fordon. Vi har sammanställt kunskap för att framtidssäkra upphandlingar och utförande av persontransporter med elcykel.
-
Energifattigdom – Energi från ett socialt perspektiv
Kraftigt stigande energipriser under vintern 2021-2022 medförde att energi- och klimatrådgivarna fick många samtal från husägare som oroade sig över de höga energipriserna, vilket aktualiserat frågan runt energifattigdom även i Sverige. Vi förklarar vad bereppet innebär.
-
Solceller ökar kraftigt i Blekinge - läget per kommun 2021-12-31
Installerad effekt och elkonsumtion från solceller i Blekinge län 2021
-
Kortfakta om solenergi
Effektsiffror för solenergi
-
Solel för villor och andra småhus
Att använda sig av solen är ett miljövänligt sätt att producera sin egen el. Systemet är dessutom tyst, tar inte stor plats, kräver minimalt underhåll och har lång livslängd.
-
Solvärme
Solfångare omvandlar solenergin till värme. Med hjälp av en cirkulerande vätska transporteras värmen vidare och används för uppvärmning av hus och för att ge varmvatten.
-
Livsmedelsbutik minskade energianvändningen med 30 % på fyra år
ICA MAXI Kalmar har sänkt både energianvändning och energikostnader genom att bland annat investera i solceller och energiåtervinning av sitt ventilationssystem.
-
Tillverkningsindustri sänkte energianvändningen med 10,7 % på ett år
Elfverson & CO AB tog hjälp av Energikontor Sydost för att effektivisera energianvändningen på företaget. Tack vare energiråd, nattvandring och analys kunde de gå vidare och genomföra lämpliga förbättringsåtgärder.
-
Verktyg för att bibehålla ett robust elsystem
Verktyg som finns att tillgå för att balansera tillgång och efterfrågan på el i Sverige.
-
Sveriges elnät
Historik över hur Sveriges elnät byggdes upp från början och hur det ser ut idag.
-
Ordlista elsystem
En ordlista över vanligt förekommande uttryck inom elsystem
-
Laddinfrastruktur elbussar
En av de viktigaste aspekterna vid inköp av elbussar är hur laddinfrastruktur ska utformas. Genomgång av de tre huvudsakliga alternativen: depåladdning, tilläggsladdning och elvägssystem.
-
Vätgas - som drivmedel till bussar i kollektivtrafiken
Genomgång av faktorer kring infrastruktur och fordon.
-
Elanvändningen i Sverige
Den svenska elproduktionen domineras av kärnkraft och vattenkraft. Under de senaste 10 åren har ökningen i elproduktion främst skett via utbyggnation av vindkraft, samtidigt som elöverskottet har ökat i Sverige.
-
Biogasbussar i kollektivtrafiken
Infrastruktur och fordon. Genomgång av fördelar och nackdelar med att äga depå.
-
Elbussar i kollektivtrafiken
Infrastruktur och fordon. Genomgång av fördelar och nackdelar med att äga depå.
-
Vätgas - som drivmedel
Användning, produktion och utmaningar för vätgas i Sverige
-
HVO och RME, förnybara drivmedel
Produktion, potential och utmaningar i Sverige
-
Biogas som drivmedel
Användning, produktion och utmaningar för biogas i Sverige.
-
Digitalt hackathon
Ett hackathon är en kreativ och innovativ tävling där personer med olika bakgrund och kompetenser möts för att hitta nya lösningar till definierade utmaningar.
-
Stödbrev - letter of support
Ibland behöver vi på Energikontor Syd ett stödbrev när vi ansöker om projekt, här förklarar vi vad det är och varför det behövs.
-
Att driva gemensamma energiprojekt/energigemenskaper
Information och råd riktat till föreningar, kommuner och andra aktörer som vill starta upp och bidra till fler gemensamma förnybar energiprojekt, så kallade energigemenskaper.
-
Småskalig kraftvärme - översikt lagar och skatter
Översikt över de lagar och skatter som påverkar småskalig kraftvärme.
-
Småskalig kraftvärme - checklista inför installation
Checklista för myndighetskontakter och tillstånd innan byggnation inleds
-
Småskalig kraftvärme - ORC-tekniken
En beskrivning av tekniken och erfarenheter från demonstrationsanläggningen i Bräkne-Hoby.
-
Småskalig kraftvärme - turbin för våt ånga
En beskrivning av tekniken och erfarenheter från demonstrationsanläggningen Sörbyverket i Ronneby.
-
Skogsbränslekedjan
Skogen är en lokal förnybar resurs för värme- och elproduktion.
-
Småskalig kraftvärme - förgasning
En beskrivning av tekniken och erfarenheter från demonstrationsanläggningen i Hultsfred.
-
Småskalig kraftvärme
En beskrivning av vad småskalig kraftvärme är, vilka olika tekniker som finns samt vilka fördelar som finns med systemen.
-
Energigemenskap
Energigemenskap innebär att medlemmar i föreningar, eller andra typer av kooperativ, går ihop för att producera lokalt förnybar energi tillsammans för att minska beroendet av fossila bränslen. Vi listar fördelarna, samt olika exempel på hur energigemenskaper kan se ut.
-
Bioenergi - användning och potential
Bioenergianvändningen för fjärrvärme och elproduktion har ökat sen 90-talet. Kraftvärmeverk är traditionellt stora anläggningar men det finns en stor potential även för elproduktion från mindre anläggningar.
-
Gamification
Exempel på hur det går att förändra ett beteende i hållbar riktning med hjälp av tävlingsmoment.
-
Att genomföra virtuella studiebesök
Ta del av våra tips och råd inför att planera och genomföra ett virtuellt studiebesök!
-
Skapa ett hållbart event
När man ska genomföra en konferens eller annat event så finns det mycket man kan påverka så det blir ett hållbart event.
-
Energiråd - el- och vattenförbrukning på kontor
Smarta tips kring el- och vattenförbrukning som kan både minska dina kostnader och göra en insats för miljön.
-
Jobba hemma
Är det en lyx och en förmån, ytterligare ett stressmoment eller en nödvändighet?
-
Checklista för utveckling av upphandlings/inköpspolicy
För att säkra att organisationens upphandlings- eller inköpspolicy bidrar till att uppfylla uppsatta mål, är denna checklista ett stöd i processen.
-
Knäredssågen jobbar med energieffektivisering!
På sågverket i Knäred har man jobbat länge med energieffektivisering genom att använda sig av ett verktyg som mäter och övervakar sågverkets olika processer i realtid.
-
Rätt strö sparar energi!
80 procent av ett sågverks energianvändning går till att torka virket. Då gäller det att man har rätt strö mellan brädorna. Energiexperten Martin Vennerström förklarar varför.
-
Kampanjer för ökad cykling
I projektet Res Grönt i Gröna Kronoberg anordnades en tävling med syfte att anställda på offentliga och privata organisationer i Kronobergs län skulle öka andelen hållbart resor i länet. Som tävlande kunde man välja att bilda ett lag eller tävla individuellt. Tävlingen gick ut på att medverkande skulle utföra olika aktiviteter för att erhålla poäng, allt kopplat till att resa mer hållbart.
-
Karolina har skaffat en tjänstecykel
Intervju med Karolina Håkansson, samordnare på Region Kalmar län, som är en av dem skaffat tjänstecykel. Hon berättar om hur det fungerat för henne.
-
Hammarö kommun valde lastcykel istället för servicebil
Hammarö kommun, som ligger intill Vänerns norra strand, har man en elassisterad lastcykel som används dagligen i parkförvaltningen sedan hösten 2019.
-
Lastcykel - en teknisk genomgång
Genomgång av olika tekniska detaljer på lastcyklar, som bromsar, batterier, växlar med mera
-
Lastcyklar inom park- och fastighetsförvaltning
Inom parkförvaltning och fastighetsförvaltning finns ofta bra möjligheter att byta ut fossildrivna fordon mot lastcyklar. En lastcykel är inte bara ett sätt att transportera människor, den fungerar även utmärkt för att transportera utrustning, verktyg och redskap för olika verksamhetsområden, bland annat för personal inom bostadsbolag som arbetar med fastighets- och grönyteskötsel.
-
Lastcykel som en del av ett hållbart transportsystem
En snabb utveckling av lastcyklar av olika typer pågår nu. Ny teknik och innovationer påverkar hela vårt transportsystem vilket även omfattar cykeln. Detta kan leda till att nya cyklar kan komma att utgöra en allt viktigare lösning för stadens logistik samt för godstransporter.
-
Tjänstecykel, så fungerar det i Region Kalmar län
Intervju med Magnus Ivarsson, Region Kalmar Län om deras satsning på tjänstecyklar och hur det fungerar.
-
Tävling för hållbart resande
Beskrivning av upplägg och metod för coacha hushåll att förändra sina resvanor
-
Checklista upphandling lastcykel
En checklista med alla aspekter från miljö och hållbarhet till batterier och utrustning.
-
Behovsanalys lastcykel
En guide till början av upphandlingsprocessen. Hur man kopplar inköp till organisationens strategiska mål. Beslutschema som verktyg.
-
På jakt efter onödig energianvändning i butiker - nattvandring
Film om nattvandring - en enkel metod för att spara energi och pengar i butiker.
-
Ordlista drivmedel & fordon
En ordlista över vanligt förekommande uttryck och benämningar på olika drivmedel och fordonstyper.
-
Upphandling av gatubelysning i Smedby, Kalmar kommun
Upphandling av gatubelysning med energitjänstavtal (EPC) i Smedby, Kalmar kommun
-
Solenergi i Blekinge - läget per kommun 2018
Från 2015 till 2018 nästan tredubblades antalet solceller i Blekinge län. Vi presenterar solcellsstatistik per kommun i länet för år 2018.
-
Tre exempel på cykelbibliotek
Allt fler kommuner startar upp så kallade cykelbibliotek för att öka andelen cyklister. Cykelbibliotek bygger på samma princip som vanliga bibliotek för böcker, det vill säga att det är fritt att låna cykel under en begränsad tid.
-
Fyra kategorier av nudging
Kort översikt över olika kategorier av nudging
-
Cykelstrategi - för ökad andel cykeltransporter
Karlskrona är en kommun där andelen dagliga resor med cykel är relativt lågt i jämförelse med andra närliggande städer.
-
Lastcyklar i förskolan
Ge barnen en positiv bild av cykling samtidigt som förskolans tillgängliga utflyktsområde ökar.
-
Energiråd - spara energi i jultider
När julen stundar är det ofta mörkt och kallt. Då vill många pynta och lysa upp i fönster och trädgårdar, träffa släkten och vänner, äta gott och fröjdas åt klappar. För den som vill fira jul med klimatet i åtanke finns det en hel del enkla saker att göra.
-
Cykelfamiljen Svensson i Växjö
Växjö-familjen som gjorde sig av med bilen och köpte lastcykel istället
-
Fakta och status för vindkraft i Kronobergs län
De senaste 10 åren har det utförts förstudier för att uppföra mer än 650 vindkraftverk i Kronobergs län.
-
Energiråd -möblera rätt på kontoret
”Spara energi – jaha då måste man frysa?” tänker kanske en del. Nej – det är ju inte meningen! Det går att minska energianvändningen utan att frysa, här delar vi med oss av en del tips.
-
Att välja upphandlingsform
Om vad du bör tänka på inför upphandling av gatu-och parkbelysning
-
Vad är energitjänster (EPC)?
Energitjänster är tjänster som syftar till energieffektivisering eller hushållning av energianvändningen.
-
Vindkraft - värdekedjan
När vindkraft byggs ut finns det många möjligheter för lokala företag att vara med i processen. Processen för att bygga vindkraft är lång och startar oftast med en förstudie.
-
Våga fråga - en film om passivhus
Experter och boende slår hål på några av de vanligaste myterna om passivhus.
-
Energieffektiv belysning
En effektiv belysning ger många fördelar för en verksamhet.
138 artiklar hittades
