Kunskapsbank

Kommunal energiplanering

Publicerad: 2026-02-11


Steg för steg

Kommunal energiplanering

Energiplanering

Energiplanering handlar om att planera hur energi ska produceras, levereras och användas inom en kommun.   
 

Syfte

En kommun kan använda sitt energiplaneringsarbete för att arbeta strategiskt med energifrågor. Syftet är att stärka industrins konkurrenskraft, minska klimat- och miljöpåverkan, stärka arbetet med energiberedskapsfrågor, bidra till ett hållbart och resurseffektivt transportsystem och en långsiktigt hållbar samhällsplanering.  

Enligt lag ska alla kommuner i Sverige ha en energiplan.

En cirkulär process

Energiplaneringsarbetet presenteras nedan i en cirkulär modell. Modellen är i grunden baserad på en linjär processmodell från EU-kommissionens forskningscenter. Men energiarbete är sällan linjärt i praktiken. Modellen har därför utvecklats till en cirkulär och dynamisk process där återkoppling, flexibilitet och lokala förutsättningar står i centrum. Den gör det möjligt att justera mål, ta tillvara erfarenheter och anpassa insatser efter nya behov. 

Bild som visar en cikulär modell med olika steg för energiplanering. Stegen beskrivs i nedan text.

 

Steg för steg

Nedan följer en kort genomgång av de olika byggstenarna för en framgångsrik kommunal energiplanering.  

  1. Skapa en politisk förankring och delaktighet.
    Det allra första steget mot att starta ett levande energiplaneringsarbete är ofta att få ett politiskt beslut på att ta fram en energiplan. Beroende på hur beslutet är utformat kan processen ta olika vägar. Det ska ses som en möjlighet om personen som ska ta fram energiplanen också får vara med och utforma beslutet. Vilja och engagemang är minst lika viktigt som ett politiskt beslut.   
     
  2. Involvera externa aktörer.
    Med externa aktörer menar vi ofta företag, elnätsägare, privatpersoner och föreningar i det geografiska området. För att nå ut till dessa kan man i stor utsträckning använda sig av andra befintliga nätverk och processer som till exempel nätutvecklingsplanearbetet, regionala nätverk med fokus på elektrifiering, klimatnätverk, företagsnätverk och föreningsnätverk.
     
  3. Skapa en energigrupp.
    En central del i att energiplanera är att tillsätta personer som jobbar med genomförande, uppföljning och revidering av energiplanen. I de flesta kommuner har en grupp satts samman som representerar de väsentligaste verksamheterna. Gruppens medlemmar bör ha fått tid att avsätta för arbetet och förståelse för vem de företräder, t.ex. sig själva, sin avdelning eller sin förvaltning och förstå sitt ansvar och sina befogenheter.​
     
  4. Ta fram nulägesbild.
    För att veta vilka utmaningar som finns i sin specifika kommun behöver man förstå sitt utgångsläge och sina förutsättningar. Det är till exempel viktigt att veta var de fossila bränslena används för att möjliggöra utfasning av dessa. Likaså är det viktigt att förstå om kommunen har en stor egenproduktion av energi och förutsättningarna i elnätet. (Energikontor Syd kan stötta kommuner i att ta fram visuella energibalanser och rapporter som beskriver nuläget och/eller trender över tid i kommunen. Läs mer om vårt stöd längre ner.)
     
  5. Formulera mål för energi och identifiera gap.
    För att sätta mål för framtiden kan det vara viktigt att väga in aspekter såsom befolkningsprognoser, företagens planerade utveckling, planer på ny elproduktion, regelverk som till exempel styr energianvändning i byggnader, beredskapsfrågor med mera. Att titta på de regionala klimat- och energimålen kan också ge en bra indikation på ambitionsnivån i länet. Vissa kommuner menar att perfekta mål inte är det viktiga utan att fokus istället bör läggas på ett kraftfullt genomförande av åtgärder. 
     
  6. Designa åtgärder för att nå målen. 
    Åtgärder kan lämpligen kopplas till framtagna mål. Dessa tas exempelvis fram genom en gemensam workshop där åtgärdsförslagen utarbetas med information om till exempel ansvarig, genomförandetid, uppföljning och kostnad. Fundera på om åtgärderna ska vara kopplade till kommunens investeringsbudget. Behövs någon prioritering av åtgärder? 
     

  7. Skriv en energiplan.
    En energiplan måste inte se ut på ett visst sätt, men Energimyndigheten har i sin vägledning tagit fram en mall för hur en kommunal energiplan kan se ut. Det är ett sätt att få med de väsentliga delarna. Vi tror att det ör viktigt att man i energiplanen beskriver hur det kontinuerliga arbetet ska ske och vem som gör vad.  
     

  8. Få energiplanen att antas politiskt i kommunen.
    Uppdraget att ta fram energiplanen är ofta politiskt och då informeras beslutsfattarna lämpligen om processen och innehållet vid några tillfällen. Vissa kommuner har en politisk styrgrupp för att säkerställa förankringen och förbereda antagandet. Det kan vara värdefullt för politiker att få en dragning om kommunens nuläge i kunskapshöjande syfte. Nästa steg kan vara en presentation och diskussion om framtagna mål innan arbetet med åtgärder fortsätter. 
     

  9. Implementera och genomföra planen.
    Det är nu det ska bli verkstad. Planen ska förverkligas. Kommunikation, både intern och extern, är en viktig del av energiplaneringsarbetet och i genomförandet av åtgärder har kommunen chansen att visa på förändringar som sker. 
     

  10. Följ upp och revidera energiplanen.
    Förhoppningsvis har energiplanen tydliggjort när och hur uppföljningen ska ske och vem eller vilka som ansvarar för olika delar. Är det kanske bara handlingsplanen som behöver revideras? Glöm inte bort att presentera resultaten för politikerna som från början efterfrågat energiplanen.

Illustration: blad/blomma.Beställ stöd för energiplanering av Energikontor Syd!

Energikontor Syd erbjuder dig som ägare olika stöd inom nulägesanalys och energiplanering.
Läs mer på vår sida Beställ energibalans/stöd för energiplanering.

Mer information

Kontaktpersoner



  • Plan4CET
  • RECET

Mer inom samma tema

130 artiklar hittades

Se alla poster inom temat