Att engagera invånare i lokal värmeplanering
Publicerad: 2026-05-11
Guide för offentlig sektor
Vad innebär lokal värmeplanering?
Uppvärmningssektorn i Europa (inklusive Östersjöregionen) spelar en avgörande roll i att driva klimatförändringarna. Den står för omkring hälften av Europas slutliga energianvändning och är fortfarande en betydande källa till utsläpp av växthusgaser. Det kommer inte att vara möjligt att nå EU:s mål om nettonollutsläpp till 2050 utan att förändra hur vi värmer och kyler våra byggnader. Trots detta har uppvärmningssektorn varit en av de långsammaste att ställa om till koldioxidsnåla lösningar.
Ett av de viktigaste verktygen för att förändra detta är lokal värmeplanering (Local Heat Planning) – ett ramverk som gör det möjligt för offentlig sektor att utforma hållbara, prisvärda och klimatneutrala utvecklingsvägar för sin värmeförsörjning.
Invånarnas engagemang är avgörande
Att involvera invånare, verksamheter och andra berörda aktörer i den lokala värmeplaneringen är viktigt för att skapa legitimitet och förankring för de föreslagna åtgärderna. Det ger också kommunen/regionen möjlighet att fånga upp olika perspektiv, minska risken för konflikter och förseningar samt skapa bättre förutsättningar för ett effektivt genomförande av planerade investeringar.
Nedan presenteras en enklare steg-för-steg-guide som du kan använda i ditt arbete för att engagera invånare i den lokala värmeplaneringen i din kommun/region. Ytterligare information, tabeller, frågeställningar och verktyg att använda i arbetet hittar du i handboken Framgångsrikt engagemang av medborgare och andra intressenter i lokal planering för värme (2026).
Enligt EU:s energieffektiviseringsdirektiv (EED) från 2023 ska alla kommuner med fler än 45 000 invånare ta fram lokala värme- och kylplaner i linje med EU:s skärpta klimatmål.
Guide för att engagera invånare – steg för steg
En tidig och välplanerad dialog med berörda aktörer är viktig för att skapa en genomförbar och inkluderande värmeplanering.
1. Definiera syftet med processen
Syftet kan exempelvis vara att:
- uppfylla lagkrav,
- informera om planerade åtgärder,
- samla in synpunkter,
- förankra beslut,
- skapa långsiktigt samarbete,
- eller öka invånarnas delaktighet.
Ett tydligt syfte gör det lättare att välja rätt arbetssätt och rätt målgrupper.
2. Formulera mål för dialogen
Beskriv vad kommunen/regionen vill uppnå. Målen påverkar:
- vilka aktörer som behöver involveras,
- när i processen dialogen ska ske,
- graden av delaktighet,
- vilka metoder som ska användas,
- och hur resurser ska prioriteras.



3. Identifiera berörda aktörer
Kartlägg vilka som påverkar eller påverkas av värmeplaneringen. Det är ofta hjälpsamt att skilja mellan interna och externa aktörer.
Frågeställningar att använda för att identifiera aktörer hittar du i handboken.
Interna aktörer
Interna aktörer ansvarar för genomförande, styrning och beslut inom kommunen. Exempel:
- politisk ledning,
- kommunledning och förvaltning,
- energi-, klimat- och hållbarhetsfunktioner,
- samhällsplanering och stadsutveckling,
- teknisk förvaltning och infrastruktur,
- ekonomi och upphandling,
- juridik och tillsyn,
- GIS, data och IT,
- kommunala bostadsbolag,
- kommunikation och medborgardialog.
Externa aktörer
Externa aktörer påverkar eller påverkas av planeringen och kan bidra med kunskap, resurser eller genomförandekraft. Exempel:
- energibolag och nätägare,
- större energianvändare och industrier,
- regionala och nationella myndigheter,
- grannkommuner,
- bostadsrättsföreningar och hyresgästföreningar,
- civilsamhällesorganisationer,
- banker och investerare,
- forskningsaktörer och konsulter,
- installatörer och entreprenörer.
Olika grupper har olika behov, kunskap och möjligheter att delta. Anpassa därför dialogen efter målgruppen.

4. Bedöm engagemang och påverkan
Analysera:
- vilka aktörer som är mest berörda,
- vilka som har störst möjlighet att påverka beslut,
- och vilka som behöver involveras mest aktivt.
Det hjälper kommunen/regionen att prioritera resurser och välja rätt nivå av dialog. Aktörer med stort inflytande och högt engagemang behöver ofta en nära och löpande dialog, medan andra främst behöver information vid särskilda tillfällen.
Tabeller att använda för att kartlägga aktörers engagemang hittar du i handboken.
5. Kartlägg relationer och samverkan
Det är också viktigt att förstå hur olika aktörer påverkar varandra. En aktörskarta kan användas för att visualisera:
- vilka aktörer som finns,
- hur de är kopplade till kommunen,
- vilka samarbeten som redan finns,
- och var det kan finnas målkonflikter eller beroenden.
Kartan kan göras digitalt eller med exempelvis post-it-lappar och färgkodning. Pilar och symboler kan användas för att visa relationer, ansvar och beroenden mellan olika aktörer.
En tydlig kartläggning gör det lättare att planera dialogen och skapa effektiva former för samverkan. Se exempel på en aktörskarta nedan.


Aktörskarta. Källa: Carbon Trust, Department for Business, Energy & Industrial Strategy, 2018. Stakeholder Engagement in Heat Networks. A guide for project managers, accessed 17.12.2025
6. Välj metoder och verktyg
För att dialogen ska bli relevant och användbar behöver kommunen/regionen välja arbetssätt som passar målgruppen och projektets olika faser.
Metoder och verktyg – vad är skillnaden?
Metoder är aktiviteter för dialog och delaktighet, exempelvis workshops, enkäter och samråd.
Verktyg är stöd för att planera, genomföra och följa upp dialogen, exempelvis digitala plattformar, aktörskartor eller interaktiva kartor.
Rätt kombination av metoder och verktyg gör det lättare att:
- samla in relevanta synpunkter,
- skapa transparens och tydlighet,
- anpassa dialogen till olika målgrupper,
- samt följa upp resultat och deltagande över tid.
Det viktigaste är inte att genomföra så många aktiviteter som möjligt, utan att välja arbetssätt som fungerar i den lokala kontexten och stödjer kommunens/regionens mål.
Anpassa metoderna efter målgrupp och syfte
Olika grupper behöver olika former av dialog. Det som fungerar väl för vissa målgrupper kan vara mindre effektivt för andra. En kombination av fysiska och digitala arbetssätt ger ofta bäst resultat.
Exempel på vanliga metoder:
Informationsmöten och samråd
Offentliga möten och öppna samråd är viktiga för att skapa insyn och informera om planerade investeringar eller förändringar i energisystemet.
Workshops och samskapande
Workshops och dialogbaserade arbetssätt passar särskilt bra i planeringsfasen. De gör det möjligt för olika aktörer att diskutera lösningar, väga olika alternativ mot varandra och bidra till gemensamma prioriteringar.
Enkäter och digital dialog
Webbenkäter, webbinarier och interaktiva kartor kan göra det enklare att nå fler invånare, särskilt yngre målgrupper eller personer som inte kan delta fysiskt. Samtidigt bör kommunen vara medveten om att digitala arbetssätt kan exkludera grupper med begränsad digital vana eller tillgång.
Medborgardialog i vardagliga miljöer
Dialog i mindre formella sammanhang – exempelvis medborgarcaféer, skolprojekt eller lokala evenemang – kan skapa större delaktighet och göra energifrågor mer konkreta och begripliga.
Studiebesök och demonstrationsprojekt
Platsbesök och visning av fungerande lösningar kan öka förståelsen och stärka tilliten till nya tekniker och arbetssätt. Att se exempel på exempelvis fjärrvärme eller förnybara energilösningar i praktiken minskar ofta osäkerhet och motstånd.
En detaljerad lista över metoder och länkar till goda exempel hittar du i handboken.

Anpassa dialogen efter projektets fas
Behovet av dialog förändras under processens gång.
- I tidiga skeden handlar dialogen ofta om att informera och skapa förståelse.
- Under planeringsfasen behövs vanligtvis mer aktivt deltagande och återkoppling.
- Vid genomförande och uppföljning kan fokus ligga på samverkan, ansvarsfördelning och fortsatt förankring.
Genom att anpassa metoder och ambitionsnivå över tid kan kommunen/regionen använda resurserna mer effektivt och skapa bättre förutsättningar för långsiktigt engagemang.
Följ upp och utveckla arbetet
Dialog och delaktighet bör följas upp löpande.
Det kan exempelvis handla om att utvärdera:
- vilka grupper som deltagit,
- vilka synpunkter som kommit in,
- hur resultaten har använts,
- och vilka arbetssätt som fungerat bäst.
En strukturerad uppföljning gör det lättare att utveckla arbetet över tid och säkerställa att dialogen bidrar till bättre och mer förankrade beslut inom värmeplaneringen.
7. Planera finansiering och resurser
Dialog och delaktighet kräver tid, kompetens och ekonomiska resurser. För att arbetet ska bli långsiktigt och trovärdigt behöver finansiering och ansvar planeras tidigt i processen. I lokal värmeplanering handlar finansiering inte bara om teknisk infrastruktur, utan också om att skapa förutsättningar för delaktighet, samverkan och förankring.
Budgetera för dialog och delaktighet
Kostnader för dialogarbete underskattas ofta eller finansieras endast tillfälligt inom projekt. Det kan leda till att dialogen begränsas till miniminivåer eller avslutas när projektmedel tar slut.
Därför bör kommunen/regionen redan från början avsätta resurser för:
- planering och samordning,
- kommunikation och informationsmaterial,
- workshops och samråd,
- digitala verktyg och plattformar,
- facilitering och processledning,
- uppföljning och utvärdering,
- samt utbildning och stöd till olika målgrupper.
Att avsätta resurser tidigt gör det lättare att skapa kontinuitet och bygga långsiktiga relationer med invånare och andra berörda aktörer.
Använd befintliga resurser
Många dialoginsatser kan genomföras inom ordinarie verksamhet genom att använda:
- befintlig personal och kompetens,
- kommunens/regionens kommunikationskanaler,
- lokala mötesplatser och evenemang,
- befintliga nätverk och samarbeten,
- samt samverkan med regioner, kommunförbund och grannkommuner.
Det kan också vara värdefullt att koppla dialogarbetet till ordinarie styrning och budgetprocesser för att skapa långsiktighet.
Kombinera ordinarie budget och extern finansiering
Större eller mer omfattande dialoginsatser kan kräva extern finansiering. Vanliga finansieringskällor är:
- EU-program och EU-fonder,
- nationella stödprogram,
- regionala utvecklingsmedel,
- forsknings- och innovationsprojekt,
- samt samverkansprojekt mellan kommuner och andra aktörer.
Projektfinansiering kan vara ett bra sätt att testa nya arbetssätt och utveckla nya former för delaktighet. Samtidigt är det viktigt att kommunen/regionen planerar för hur arbetet kan leva vidare efter projektets slut.
8. Följ upp resurser och arbetssätt
Precis som övriga delar av värmeplaneringen behöver arbetet med dialog och delaktighet följas upp över tid. Det kan exempelvis handla om att utvärdera:
- om resurserna varit tillräckliga,
- vilka arbetssätt som fungerat bäst,
- vilka grupper som nåtts,
- och hur resultaten har påverkat planeringen.
En tydlig uppföljning gör det lättare att utveckla arbetet och skapa mer effektiva och inkluderande processer i framtiden.

Läs mer i handboken
Mer information, tabeller, frågeställningar och verktyg att använda i processen hittar du i handboken Framgångsrikt engagemang av medborgare och andra intressenter i lokal planering för värme (2026)
Kategorier
Mer inom samma tema
-
Näringslivsdialog för energiplanering
I processen att ta fram en kommunal energiplan ingår att undersöka näringslivets nuvarande och framtida energi- och effektbehov. Här presenterar vi olika metoder att använda.
-
Intervju – metod för näringslivsdialog i energiplanering
I processen att ta fram en kommunal energiplan ingår att undersöka näringslivets nuvarande och framtida energi- och effektbehov. Att intervjua företagen är ett tillvägagångssätt. Här beskriver vi hur du kan göra och vad du ska tänka på.
-
Möte med enskilt företag – metod för näringslivsdialog i energiplanering
I processen att ta fram en kommunal energiplan ingår att undersöka näringslivets nuvarande och framtida energi- och effektbehov. Att ha möte med enskilda företag är en metod för att undersöka detta behov.
-
Enkätundersökning – metod för näringslivsdialog i energiplaneringen
I processen att ta fram en kommunal energiplan ingår att undersöka näringslivets nuvarande och framtida energi- och effektbehov. Att låta företagen svara på en enkät är en metod. Här beskriver vi hur du kan göra och vad du ska tänka på.
-
Workshop – metod för näringslivsdialog i energiplanering
I processen att ta fram en kommunal energiplan ingår att undersöka näringslivets nuvarande och framtida energi- och effektbehov. Att hålla en workshop med företagen är en metod. Här beskriver vi hur du kan göra och vad du ska tänka på.
-
Kombinerade metoder för att nå företag – näringslivsdialog för energiplanering
I processen att ta fram en kommunal energiplan ingår att undersöka näringslivets nuvarande och framtida behov av energi. Kommunen kan skicka ut en enkät, intervjua företagen, ordna en workshop eller ett nätverk. Olika metoder kan också kombineras. Här beskriver vi några varianter.
-
Bageriföretag visar vägen till en mer energieffektiv industri
Genom ett systematiskt energiarbete och strategiska investeringar har Bageri Gruppen AB minskat sitt klimatavtryck med 725 ton koldioxid per år – och samtidigt stärkt sin konkurrenskraft. Ett inspirerande exempel som visar på den stora, ofta outnyttjade potentialen som finns inom industrin.
-
Visuell energibalans – Sankey-diagram
Sankey-diagram är ett tydligt sätt att visa hur energi rör sig i ett område. De hjälper kommuner och regioner att förstå sina energiflöden, planera och prioritera sitt energi- och klimatarbete. Diagrammen gör det enklare att fatta beslut och att kommunicera energifrågor på ett begripligt sätt.
-
Kommunal energiplanering
Presenterar den cirkulära modellen för kommunal energiplanering och beskriver de olika stegen för ett lyckat energiplaneringsarbete.
-
Energibalans
En energibalans ger en tydlig bild av energisystemet och är ett viktigt stöd i arbetet med energi- och klimatmål.
-
Trycklyftskoll kan spara miljoner
Genom att installera timers har företaget BI-QEM mer än halverat elanvändningen för att tillverka tryckluft och sparat ca 1 miljon kronor per år. Operations Manager Göran Johansson berättar.
-
Är batterilagring någonting för ert företag?
Boliden Bergsöe i Landskrona har med goda resultat optimerat sin elanvändning med hjälp av batterilagring.
-
Bli en bra beställare av energismart teknik
Äppelriket i Kivik minskade sin energianvändning med ca 25 procent tack vare att de vågade satsa på ny kylteknik.
-
Involvera personalen, de vet var du hittar energitjuvarna!
Att inovolvera personalen i energiarbetet har sparat många kWh hos Linde Metallteknik. Vd Dag Richardsson berättar om deras energiarbete.
-
Digitalisera mera!
Kronägg valde att digitalisera ventilation och pumpar, vilket minskade deras energianvändning med 13 procent. Packerichef Per-Erik (Pelle) Johansson berättar.
-
Smart teknik gav lysande förbättring
Övergången till ett rörelsestyrt system har halverat elanvändningen för belysning och förbättrat arbetsmiljön på Saturnus. Ludwig Liepe berättar.
-
Organisera energiarbetet för full effekt!
Företaget Polykemi i Ystad organiserar sitt energiarbete för att skapa långsiktighet och effektivitet. De har minskat förbrukningen från 0,49 till 0,38 kWh/kg producerat material. Jörgen Andersson, QE Manager, berättar.
-
Energikartläggning – Steg 1 för ett effektivt energiarbete
Genom att göra en energikartläggning har företagen Treform och NP Nilsson identifierat åtgärder som minskat verksamheternas energianvändning med 35 repspektive 25 procent.
-
Resebokningssystem – kan det främja ett hållbart resande?
Företaget Axis arbetar för att bidra till en hållbar transportkultur, både internt i sin verksamhet och för sin personal.
-
Ambassadörer för hållbart resande
Företaget Alfa Laval arbetar med kampanjer och motiverande incitament för att personalen ska resa hållbart till och från jobbet.
-
Samverkan i mobilitetsarbetet - kommunikation som ett arbetsverktyg
Företaget Tetra Pak satsar på kontinuerlig kommunikation, kampanjer och incitament för att motivera sina anställda att välja hållbara sätt att resa.
-
Temadagar för hållbara persontransporter
Företaget Solid arrangerade temadagar för att bidra till en hållbar transportkultur, både internt i sin verksamhet och för sin personal.
-
Att minska på avstånden och samtidigt behovet att resa – går det?
Företaget Avalon har minskat på sina tjänsteresor och ökat antalet resfria möten.
-
Klimatväxling på ett mindre företag – fungerar det?
Företaget Red Glead Discovery använder klimatväxling för påverka sin anställdas resvanor och underlätta övergången till hållbara transporter
-
Att mäta och följa upp företagets tjänsteresor
Ta del av mallar för beräkning av koldioxidutsläpp och uppföljning av era tjänsteresor
-
Utmaningar och tävlingar för hållbara resesätt
Motivera dina anställda att testa nya resesätt med vår bingo-tävling!
-
Hållbara resor genom CERO-modellen
Arbetsprocess för att minska koldioxidutsläpp kopplade till tjänste- och pendlingsresor. Modellen kan användas av företag och andra organisationer som vill arbeta strukturerat för att minska utsläppen från sina transporter.
-
Handlingsplan för tjänste- och pendlingsresor
Verktyg för strukturerat arbete för att i minska koldioxidutsläpp.
-
Att göra en resvaneundersökning
Verktyg för att skapa en bild av hur anställda reser i tjänsten samt till och från jobbet.
-
Vad innebär cirkulär ekonomi?
En hållbar affärsmodell som bygger på design för återbruk av material.
-
Vad innebär industriell symbios?
Företag gör affärer av varandras material eller avfall.
-
Steg 1 i energiresan - mät med en elmätare!
Med hjälp av en enkel elmätare kan du mäta hur mycket ström dina apparater drar.
-
Vad är klimatskal?
Ta hand om ditt klimatskal och spara pengar!
-
Räkna ut belysningens energianvändning - inomhus
Att mäta är att veta
-
Gör en belysningsvandring - inomhus
Med enkla insatser kan du optimera din befintlig belysning
-
Vätgas - distribution
Om vätgas inte kan tillverkas där den används måste den förflyttas, vilket kan vara en utmaning med en gas som innehåller lite energi per volymenhet.
-
Vätgas - produktion
Vätgas kan lagra energi och möjliggör omställning inom industrier och transporter, men för att vara ett klimatsmart alternativ måste den framställas på ett miljövänligt sätt.
-
Vätgas - användning
Vätgas väntas i framtiden bidra till kraftiga minskningar av koldioxidutsläpp inom exempelvis stål- och kemiindustri. Andra möjliga användningsområden är bland annat för energilagring och som fordonsbränsle.
-
Tågluff och cykel stärker besöksnäringen
Att resa hållbart på semestern med kollektivtrafiken, är en utmaning som blivit lättare genom ett samarbete mellan besöksnäringen, entreprenörer och Länstrafiken i Kronoberg.
-
Hållbar pendling - inspirera era nyanställda
Förslag till hur arbetsgivare kan främja hållbar arbetspendling bland anställda, framförallt nyanställda då det finns en förändringsbenägenhet i samband med att man byter jobb.
-
Samåkning - 10 goda anledningar
Information kring fördelar med samåkning och hur samåkning kan bli en del av arbetet med att bli en attraktiv arbetsgivare
-
Jobba strategiskt med hållbart resande i din organisation
Denna gröna resplan ger dig en struktur för strategiskt arbete med hållbart resande i organisationen. Den gröna resplanen ger också inspiration till möjliga aktiviteter och den har testats på flertalet företag i Kronobergs län.
-
Arrangera en mobilitetsdag för era anställda
Öka kunskapen om hållbart resande bland personalen genom att under några timmar arrangera en mobilitetsdag där man praktiskt får prova på fossilfria fordon och ställa frågor, tävla m.m.
-
Energiråd - spara energi på sommarkontoret
Här är sju tips för att minska energianvändningen och spara resurser när kontoret är stängt under sommarledigheten.
-
Internationellt prisad cykelsatsning
Fritidsresorna står för en stor del av våra transportrelaterade utsläpp, och besöksnäring och landsbygd är ofta hänvisade till begränsade kollektiva turer. För besöksnäringen runt Åsnen har ett projektsamarbete öppnat upp för nya hållbara och aktiva resor.
-
Fastighetsägare erbjuder fordonspool till hyresgäster
Castellum har med stöd av Energikontor Syd och Region Kronoberg infört en fordonspool med två elbilar och två elcyklar på sitt område i Växjö.
-
Intresserad av att införa en fordonspool?
Under 2022 gjorde Energikontor Syd en sammanställning av ett antal då tillgängliga tjänster för delning av resor och fordon. Syftet var att lättare identifiera en tjänst som motsvarar en organisations behov.
-
Checklista rekrytering och hållbar pendling
Med hjälp av denna checklista säkerställer arbetsgivaren att frågor kring hållbar pendling beaktas i alla steg av rekryteringsprocessen.
-
Mobilitet som tjänst
Kombinerade mobilitetstjänster så kallade "Mobility as a service" (MaaS) digitala plattformar för bekvämt och hållbart resande.
-
Vad är agrivoltaiska system?
Agrivoltaiska system är en kombination av solelproduktion och jordbruk.
-
Närkefrakt jobbar med hållbara transporter
Dialog mellan köpare och säljare är viktig för att möjliggöra att upphandling kan användas som en drivkraft i omställningen.
-
Bli en bättre beställare
Kravställningen i upphandlingen är en del, men det finns flera andra sätt för att verka för bättre möjligheter till goda och effektiva avtal och fossilfria transporter.
-
Hållbar upphandling i Örebro kommun
Örebro genomför leverantörsdialog inför upphandling av anläggningstransporter och anläggningsmaskiner.
-
Leverantörsdialoger för fossilfria transporter i Västervik
Dialogen mellan beställare och leverantörer är viktig för att säkerställa rimligheten i kraven och för att förstå varandras förutsättningar, möjligheter och hinder
-
Mobilitetshubb - ett nav för smarta resor
Vad menar vi med Mobilitetshubb och hur kan de hjälpa till att ställa om transportsektorn genom att gå från “att äga till att använda” resor, transporter och fordon.
-
Europeiska Mobilitetsveckan
Europeiska Mobilitetsveckan är en upplysningskampanj som varje år pågår mellan 6-22 september.
-
Gör en energigenomgång
Att tillsammans gå igenom insamlad information och gå runt i lokalerna är ett mycket bra sätt att starta resan mot en effektivare energianvändning.
-
Vad är grön omställning
En frisk planet är en förutsättning för Europas framtid. EU-länderna har åtagit sig att uppnå klimatneutralitet senast till år 2050, i linje med sina internationella åtaganden enligt Parisavtalet. Den europeiska gröna given är EU:s strategi för att nå målet till 2050.
-
1 kWh - Vad är det och vad kostar den?
Fakta om elanvändning, kWh och elpris.
-
Energieffektivisering i bostadsföretag - så här går du tillväga
Rekommendationer för bostadsföretag som vill spara energi och göra åtgärder direkt i verksamheten.
-
Ordlista offentlig upphandling
Ordlista över vanligt förekommande uttryck inom klimatpåverkan vid upphandling
-
Beräkna inköpens klimatpåverkan
Ett verktyg som kan användas för att beräkna och uppskatta miljöpåverkan av offentlig upphandling är inköpsanalysmetoden ”Miljöspendanalysen”.
-
Steg 1 i energiresan - att mäta och följa upp
Att mäta är att veta!
-
Förnybara drivmedel i kollektivtrafiken
Olika energislag kan omvandlas till olika typer av energibärare/bränslen och det resulterar i olika drivmedel.
-
Strategier, val och samhällspåverkan vid kollektivtrafikupphandling
Att minska transporternas klimatpåverkan i Sverige med 70 procent till år 2030 är en av vår tids största utmaningar. Av drivmedelsleveranserna på 92,3 TWh under 2019 stod bensin och diesel för sammanlagt 85,3 TWh. Inget enskilt av de förnybara drivmedlen som vi har idag räcker till för att ersätta de fossila drivmedlen. I stället måste vi inse att vi får leva med en mångfald under en lång tid.
-
Trender i kolletivtrafikupphandling
Jämfört med resten av transportsektorn har införandet av förnybara drivmedel i bussektorn gått snabbt. Redan 2019 kördes 90 procent av fordonskilometrarna i bussektorn med förnybara drivmedel.
-
Erfarenhetsutbyte föder nya projektidéer
Vi står inför samma problem och har samma möjligheter. Att ta chansen att utbyta kunskap med varandra är något som vi måste jobba aktivt med både nationellt, regionalt och internationellt.
-
Platsbesök: Nattvandra – ett bra sätt att börja spara energi
En nattvandring är en energigenomgång av lokalerna när det är stängt (kväll, natt, morgon eller helg).
-
Cykeltaxi - goda exempel
Tre goda exempel från två kommuner och en ideell verksamhet.
-
Cykeltaxi - vad är det?
Med cykeltaxi menar vi en persontransport med ett cykelfordon som har plats för 2-3 personer varav en chaufför. Cykeltaxi förekommer på flera platser i världen och i Sverige.
-
Elcykelmodeller lämpade för vård- och omsorgsresor
Cyklar har en mindre klimatbelastning per körd kilometer jämfört med en bil, och det finns ett stort antal cykelmodeller att välja på.
-
Försäkringar och risker vid persontransporter med fordon utan trafikförsäkring
Det finns utmaningar kopplat till cykeltaxi som beror på att det inte är klassat som ett motordrivet fordon. Vi har sammanställt kunskap för att framtidssäkra upphandlingar och utförande av persontransporter med elcykel.
-
Energifattigdom – Energi från ett socialt perspektiv
Kraftigt stigande energipriser under vintern 2021-2022 medförde att energi- och klimatrådgivarna fick många samtal från husägare som oroade sig över de höga energipriserna, vilket aktualiserat frågan runt energifattigdom även i Sverige. Vi förklarar vad bereppet innebär.
-
Solceller ökar kraftigt i Blekinge - läget per kommun 2021-12-31
Installerad effekt och elkonsumtion från solceller i Blekinge län 2021
-
Kortfakta om solenergi
Effektsiffror för solenergi
-
Solel för villor och andra småhus
Att använda sig av solen är ett miljövänligt sätt att producera sin egen el. Systemet är dessutom tyst, tar inte stor plats, kräver minimalt underhåll och har lång livslängd.
-
Solvärme
Solfångare omvandlar solenergin till värme. Med hjälp av en cirkulerande vätska transporteras värmen vidare och används för uppvärmning av hus och för att ge varmvatten.
-
Livsmedelsbutik minskade energianvändningen med 30 % på fyra år
ICA MAXI Kalmar har sänkt både energianvändning och energikostnader genom att bland annat investera i solceller och energiåtervinning av sitt ventilationssystem.
-
Tillverkningsindustri sänkte energianvändningen med 10,7 % på ett år
Elfverson & CO AB tog hjälp av Energikontor Sydost för att effektivisera energianvändningen på företaget. Tack vare energiråd, nattvandring och analys kunde de gå vidare och genomföra lämpliga förbättringsåtgärder.
-
Verktyg för att bibehålla ett robust elsystem
Verktyg som finns att tillgå för att balansera tillgång och efterfrågan på el i Sverige.
-
Sveriges elnät
Historik över hur Sveriges elnät byggdes upp från början och hur det ser ut idag.
-
Ordlista elsystem
En ordlista över vanligt förekommande uttryck inom elsystem
-
Laddinfrastruktur elbussar
En av de viktigaste aspekterna vid inköp av elbussar är hur laddinfrastruktur ska utformas. Genomgång av de tre huvudsakliga alternativen: depåladdning, tilläggsladdning och elvägssystem.
-
Vätgas - som drivmedel till bussar i kollektivtrafiken
Genomgång av faktorer kring infrastruktur och fordon.
-
Elanvändningen i Sverige
Den svenska elproduktionen domineras av kärnkraft och vattenkraft. Under de senaste 10 åren har ökningen i elproduktion främst skett via utbyggnation av vindkraft, samtidigt som elöverskottet har ökat i Sverige.
-
Biogasbussar i kollektivtrafiken
Infrastruktur och fordon. Genomgång av fördelar och nackdelar med att äga depå.
-
Elbussar i kollektivtrafiken
Infrastruktur och fordon. Genomgång av fördelar och nackdelar med att äga depå.
-
Vätgas - som drivmedel
Användning, produktion och utmaningar för vätgas i Sverige
-
HVO och RME, förnybara drivmedel
Produktion, potential och utmaningar i Sverige
-
Biogas som drivmedel
Användning, produktion och utmaningar för biogas i Sverige.
-
Digitalt hackathon
Ett hackathon är en kreativ och innovativ tävling där personer med olika bakgrund och kompetenser möts för att hitta nya lösningar till definierade utmaningar.
-
Stödbrev - letter of support
Ibland behöver vi på Energikontor Syd ett stödbrev när vi ansöker om projekt, här förklarar vi vad det är och varför det behövs.
-
Att driva gemensamma energiprojekt/energigemenskaper
Information och råd riktat till föreningar, kommuner och andra aktörer som vill starta upp och bidra till fler gemensamma förnybar energiprojekt, så kallade energigemenskaper.
-
Småskalig kraftvärme - översikt lagar och skatter
Översikt över de lagar och skatter som påverkar småskalig kraftvärme.
-
Småskalig kraftvärme - checklista inför installation
Checklista för myndighetskontakter och tillstånd innan byggnation inleds
-
Småskalig kraftvärme - ORC-tekniken
En beskrivning av tekniken och erfarenheter från demonstrationsanläggningen i Bräkne-Hoby.
-
Småskalig kraftvärme - turbin för våt ånga
En beskrivning av tekniken och erfarenheter från demonstrationsanläggningen Sörbyverket i Ronneby.
-
Skogsbränslekedjan
Skogen är en lokal förnybar resurs för värme- och elproduktion.
-
Småskalig kraftvärme - förgasning
En beskrivning av tekniken och erfarenheter från demonstrationsanläggningen i Hultsfred.
-
Småskalig kraftvärme
En beskrivning av vad småskalig kraftvärme är, vilka olika tekniker som finns samt vilka fördelar som finns med systemen.
-
Energigemenskap
Energigemenskap innebär att medlemmar i föreningar, eller andra typer av kooperativ, går ihop för att producera lokalt förnybar energi tillsammans för att minska beroendet av fossila bränslen. Vi listar fördelarna, samt olika exempel på hur energigemenskaper kan se ut.
-
Bioenergi - användning och potential
Bioenergianvändningen för fjärrvärme och elproduktion har ökat sen 90-talet. Kraftvärmeverk är traditionellt stora anläggningar men det finns en stor potential även för elproduktion från mindre anläggningar.
-
Gamification
Exempel på hur det går att förändra ett beteende i hållbar riktning med hjälp av tävlingsmoment.
-
Hållbart byggande
Rekommendationer för projektering av nyproduktion, ombyggnation och renovering av byggnader och dess utemiljöer - konkretiserade tankar och rekommendationer utifrån Boverkets definition av hållbart byggande.
-
Att genomföra virtuella studiebesök
Ta del av våra tips och råd inför att planera och genomföra ett virtuellt studiebesök!
-
Skapa ett hållbart event
När man ska genomföra en konferens eller annat event så finns det mycket man kan påverka så det blir ett hållbart event.
-
Energiråd - el- och vattenförbrukning på kontor
Smarta tips kring el- och vattenförbrukning som kan både minska dina kostnader och göra en insats för miljön.
-
Jobba hemma
Är det en lyx och en förmån, ytterligare ett stressmoment eller en nödvändighet?
-
Checklista för utveckling av upphandlings/inköpspolicy
För att säkra att organisationens upphandlings- eller inköpspolicy bidrar till att uppfylla uppsatta mål, är denna checklista ett stöd i processen.
-
Knäredssågen jobbar med energieffektivisering!
På sågverket i Knäred har man jobbat länge med energieffektivisering genom att använda sig av ett verktyg som mäter och övervakar sågverkets olika processer i realtid.
-
Rätt strö sparar energi!
80 procent av ett sågverks energianvändning går till att torka virket. Då gäller det att man har rätt strö mellan brädorna. Energiexperten Martin Vennerström förklarar varför.
-
Kampanjer för ökad cykling
I projektet Res Grönt i Gröna Kronoberg anordnades en tävling med syfte att anställda på offentliga och privata organisationer i Kronobergs län skulle öka andelen hållbart resor i länet. Som tävlande kunde man välja att bilda ett lag eller tävla individuellt. Tävlingen gick ut på att medverkande skulle utföra olika aktiviteter för att erhålla poäng, allt kopplat till att resa mer hållbart.
-
Karolina har skaffat en tjänstecykel
Intervju med Karolina Håkansson, samordnare på Region Kalmar län, som är en av dem skaffat tjänstecykel. Hon berättar om hur det fungerat för henne.
-
Hammarö kommun valde lastcykel istället för servicebil
Hammarö kommun, som ligger intill Vänerns norra strand, har man en elassisterad lastcykel som används dagligen i parkförvaltningen sedan hösten 2019.
-
Lastcykel - en teknisk genomgång
Genomgång av olika tekniska detaljer på lastcyklar, som bromsar, batterier, växlar med mera
-
Lastcyklar inom park- och fastighetsförvaltning
Inom parkförvaltning och fastighetsförvaltning finns ofta bra möjligheter att byta ut fossildrivna fordon mot lastcyklar. En lastcykel är inte bara ett sätt att transportera människor, den fungerar även utmärkt för att transportera utrustning, verktyg och redskap för olika verksamhetsområden, bland annat för personal inom bostadsbolag som arbetar med fastighets- och grönyteskötsel.
-
Lastcykel som en del av ett hållbart transportsystem
En snabb utveckling av lastcyklar av olika typer pågår nu. Ny teknik och innovationer påverkar hela vårt transportsystem vilket även omfattar cykeln. Detta kan leda till att nya cyklar kan komma att utgöra en allt viktigare lösning för stadens logistik samt för godstransporter.
-
Tjänstecykel, så fungerar det i Region Kalmar län
Intervju med Magnus Ivarsson, Region Kalmar Län om deras satsning på tjänstecyklar och hur det fungerar.
-
Tävling för hållbart resande
Beskrivning av upplägg och metod för coacha hushåll att förändra sina resvanor
-
Checklista upphandling lastcykel
En checklista med alla aspekter från miljö och hållbarhet till batterier och utrustning.
-
Behovsanalys lastcykel
En guide till början av upphandlingsprocessen. Hur man kopplar inköp till organisationens strategiska mål. Beslutschema som verktyg.
-
På jakt efter onödig energianvändning i butiker - nattvandring
Film om nattvandring - en enkel metod för att spara energi och pengar i butiker.
-
Ordlista drivmedel & fordon
En ordlista över vanligt förekommande uttryck och benämningar på olika drivmedel och fordonstyper.
-
Upphandling av gatubelysning i Smedby, Kalmar kommun
Upphandling av gatubelysning med energitjänstavtal (EPC) i Smedby, Kalmar kommun
-
Solenergi i Blekinge - läget per kommun 2018
Från 2015 till 2018 nästan tredubblades antalet solceller i Blekinge län. Vi presenterar solcellsstatistik per kommun i länet för år 2018.
-
Tre exempel på cykelbibliotek
Allt fler kommuner startar upp så kallade cykelbibliotek för att öka andelen cyklister. Cykelbibliotek bygger på samma princip som vanliga bibliotek för böcker, det vill säga att det är fritt att låna cykel under en begränsad tid.
-
Fyra kategorier av nudging
Kort översikt över olika kategorier av nudging
-
Cykelstrategi - för ökad andel cykeltransporter
Karlskrona är en kommun där andelen dagliga resor med cykel är relativt lågt i jämförelse med andra närliggande städer.
-
Lastcyklar i förskolan
Ge barnen en positiv bild av cykling samtidigt som förskolans tillgängliga utflyktsområde ökar.
-
Energiråd - spara energi i jultider
När julen stundar är det ofta mörkt och kallt. Då vill många pynta och lysa upp i fönster och trädgårdar, träffa släkten och vänner, äta gott och fröjdas åt klappar. För den som vill fira jul med klimatet i åtanke finns det en hel del enkla saker att göra.
-
Cykelfamiljen Svensson i Växjö
Växjö-familjen som gjorde sig av med bilen och köpte lastcykel istället
-
Fakta och status för vindkraft i Kronobergs län
De senaste 10 åren har det utförts förstudier för att uppföra mer än 650 vindkraftverk i Kronobergs län.
-
Energiråd -möblera rätt på kontoret
”Spara energi – jaha då måste man frysa?” tänker kanske en del. Nej – det är ju inte meningen! Det går att minska energianvändningen utan att frysa, här delar vi med oss av en del tips.
-
Att välja upphandlingsform
Om vad du bör tänka på inför upphandling av gatu-och parkbelysning
-
Vad är energitjänster (EPC)?
Energitjänster är tjänster som syftar till energieffektivisering eller hushållning av energianvändningen.
-
Vindkraft - värdekedjan
När vindkraft byggs ut finns det många möjligheter för lokala företag att vara med i processen. Processen för att bygga vindkraft är lång och startar oftast med en förstudie.
-
Våga fråga - en film om passivhus
Experter och boende slår hål på några av de vanligaste myterna om passivhus.
-
Energieffektiv belysning
En effektiv belysning ger många fördelar för en verksamhet.
138 artiklar hittades




