Vätgas - användning
Publicerad: 2023-10-26
Vätgas är en energibärare med många olika användningsområden
I Sverige används ungefär 180 000 ton vätgas per år (cirka 6 TWh), främst i raffinaderier (72%) och som råvara inom kemisk industri (27%). Resten (1%) utnyttjas i metallurgiska processer eller som drivmedel.
Vätgas har många användningsområden, men orsaken till att den fått mycket uppmärksamhet de senaste åren är framför allt olika industriella tillämpningar där användning av fossila insatsvaror förväntas reduceras kraftigt. Det pågår även utveckling inom fordonsbranschen och energilagring, områden där vätgas kan spela en avgörande roll, men där kommersialisering i stor skala dröjer något.
Industriella processer
Redan idag används stora mängder vätgas som förbrukningsvara inom exempelvis petrokemi eller ammoniakframställning, men förbrukningen väntas öka markant i framtiden. Störst användning inom industrin förväntas i norra Sverige samt längs västkusten (kemiindustri). I Norrbotten planeras bland annat omfattande användning av vätgas för fossilfri framställning av järnsvamp som ersättning för dagens användning av stenkol vid reduktion av järnmalm. Det finns även planer för en konstgödsel- och ammoniakfabrik där ammoniaken ska framställas med hjälp av vätgas. Ytterligare lokala tillämpningar är sannolika, men utgör då en mindre del av industrins totala vätgasförbrukning i landet.
Energilager/elgenerering
De senaste åren har elmarknaden varit turbulent med extremt volatila priser i framför allt södra delen av Sverige. Priser påverkas alltid av tillgång och efterfrågan, vilket gör att det exempelvis oftare är billigare på natten då efterfrågan är lägre än då industrier kör för fullt. Även tillgång varierar beroende på exempelvis vattentillgång, vindar, revisionsavstängningar och haverier, men efter det ryska anfallskriget mot Ukraina har även det starka fossilgasberoendet inom energiförsörjningen blivit väldigt tydligt i framför allt Centraleuropa. Den snabbt påtvingade omställningen från rysk naturgas har periodvis påverkat även de svenska elpriserna, då vårt elsystem är sammankopplat med kontinenten.
En faktor som tros påverka elpriset alltmer framöver är kraftig utbyggnad av väderberoende elproduktion. Sannolikt kommer bra produktionsförhållanden för sol- och vindkraft sammanfalla med låga elpriser samtidigt som det kan uppstå brist vid mindre gynnsamma betingelser. För att inte sälja till låga eller kanske t.o.m. negativa priser är ett alternativ att producera vätgas. Det skulle kunna påverka lönsamheten på två sätt – dels minskar tillgänglig elproduktion, vilket torde öka priser, dels kan vätgas produceras då elen är billig. Om detta blir en lönsam affär beror huvudsakligen på möjligheter att få avsättning för producerad vätgas samt drift- och investeringskostnader för vätgasproduktionen. Ytterligare ett alternativ är att producera el från vätgasen då elpriserna är högre, d.v.s. att använda vätgas för att lagra energi. Vätgas har sämre verkningsgrad än batterier, men kan å andra sidan lagra större mängder energi under längre perioder. Den senare varianten förutsätter att det finns tillräckliga lager att tillvarata vätgasen och att det finns bränslecell för elproduktion, vilket kräver ytterligare investeringar och underhållskostnader.
Både produktion av vätgas och produktion av el från vätgas medför förluster, den totala systemverkningsgraden är cirka 30%, vilket innebär att elpriset måste variera med en faktor på minst tre enbart för att täcka den rörliga kostnaden om omvandlingen el-vätgas-el ska bli lönsam. För att täcka investerings- och underhållskostnader måste prisvariationerna vara betydligt större. Kan elen användas inom den egna verksamheten, exempelvis inom ett fabriksområde, kan kalkylen bli mer gynnsam då man kan räkna bort överföringsavgifter etc.
Vätgaslager i kombination med bränsleceller/gasturbiner kan vara intressant sett ur ett beredskapsperspektiv.
För att öka möjliga intäkter kan aktörer delta på en elsystemmarknad, antingen en lokal kapacitetsmarknad eller Svenska kraftnäts stödtjänster för att stabilisera elnätets frekvens. Vätgasproducenter kan troligen delta på stödtjänstmarknader både enklare och mer ekonomiskt fördelaktigt genom att reglera ner vätgasproduktion då elsystemet är i ett ansträngt läge snarare än att producera el från vätgas i en bristsituation.
Fordon
Vätgas kan användas inom fordonssektorn på tre olika sätt:
• En bränslecell omvandlar vätgas till el som i sin tur driver fordonet. Det är denna tillämpning som oftast avses då man pratar om vätgasfordon och det bedrivs mycket forskning och utveckling. Drivlinan i ett bränslecellsfordon är elektrisk, precis som i ett batteridrivet fordon.
• Vätgas kan användas som bränsle i en förbränningsmotor. Tillämpningarna är än så länge mycket begränsade men viss forskning pågår.
• E-bränslen framställs genom att vätgas kombineras med koldioxid eller kväve. Elektrobränslen är särskilt intressanta för sektorer som sjöfart och flyg, vilka är svåra att elektrifiera samt att flytande bränslen med hög energitäthet är lättare att hantera. E-metanol och e-ammoniak bedöms intressanta inom sjöfart. De största utmaningarna för e-bränslen är låg energiomvandlingseffektivitet och höga produktionskostnader.
Vätgasanvändning liknar på många sätt dagens bensin- och diesellösningar, då tankning sker vid stationer, fordon kan köras lika långa sträckor som motsvarande fossildrivna och tanktiden är jämförbar.
Vid elektrifiering av fordon är det viktigt att ta hänsyn till att energiomvandlingar innebär förluster och totalverkningsgraden vid konvertering el-vätgas-el är betydligt lägre än om lagring kan ske i batterier. Även kompression av vätgas vid distribution medför förluster. Vätgas kan dock vara intressant för vissa tillämpningar såsom tunga fordon där (dagens) batteriteknik ger kortare räckvidd, är tyngre och därmed begränsar tillgänglig nyttolast samt kräver längre tid för laddning/tankning.
Uppvärmning
Vätgas kan ersätta fossila gaser såsom gasol inom industrin.
Vätgas kan injiceras i naturgasnätet vilket skulle ge avsättning för vätgas och sänka naturgasens klimatpåverkan.
Biprodukter
Vid elektrolys bildas, förutom vätgas, även värme och syre. Tillvaratas dessa flöden höjs anläggningens totala verkningsgrad, vilket kan ske i exempelvis vattenreningsverk eller en fiskodling.
Dock förutsätter det kompletterande investeringar för exempelvis anslutning till ett fjärrvärmenät eller utrustning för omhändertagande och lagring av syrgas.
Värme
De elektrolysörer som är kommersiella idag håller en arbetstemperatur som är lägre än vad konventionella fjärrvärmenät kräver. Det kan ändå vara möjligt att nyttja värmen, exempelvis med hjälp av en värmepump. För att kunna leverera till ett fjärrvärmenät krävs att nätet ligger relativt nära samt att det finns efterfrågan på tillkommande värme. Värme kan även tillvaratas i exempelvis interna industriprocesser.
Syrgas
För varje kilo väte som bildas i en elektrolysör, bildas även åtta kilo syre. Vissa användningsområden kräver hög renhet och då måste syrgasen torkas vid lågt tryck för att sedan komprimeras, vilket är dyrt och kan vara komplicerat. Om vätgasproduktion via elektrolys växer kraftigt kommer mängden syrgas snabbt att överstiga efterfrågan. Syrgas framställs idag relativt enkelt på andra sätt än via elektrolys.
Syrgas används inom verkstads- och pappersindustri, men kan även nyttjas i fiskodlingar, för att syresätta havsbottnar, i vattenrenings- och kraftvärmeverk. Syrgas är viktig inom vården och klassas som läkemedel, varför det krävs tillstånd för en anläggning som ska leverera medicinsk syrgas.
Kategorier
Mer inom samma tema
-
Utmaningar och tävlingar för hållbara resesätt
Motivera dina anställda att testa nya resesätt med vår bingo-tävling!
-
Handlingsplan för tjänste- och pendlingsresor
Verktyg för strukturerat arbete för att i minska koldioxidutsläpp.
-
Att göra en resvaneundersökning
Verktyg för att skapa en bild av hur anställda reser i tjänsten samt till och från jobbet.
-
Hållbara resor genom CERO-modellen
Arbetsprocess för att minska koldioxidutsläpp kopplade till tjänste- och pendlingsresor. Modellen kan användas av företag och andra organisationer som vill arbeta strukturerat för att minska utsläppen från sina transporter.
-
Vad innebär cirkulär ekonomi?
En hållbar affärsmodell som bygger på design för återbruk av material.
-
Vad innebär industriell symbios?
Företag gör affärer av varandras material eller avfall.
-
Steg 1 i energiresan - mät med en elmätare!
Med hjälp av en enkel elmätare kan du mäta hur mycket ström dina apparater drar.
-
Vad är klimatskal?
Ta hand om ditt klimatskal och spara pengar!
-
Räkna ut belysningens energianvändning - inomhus
Att mäta är att veta
-
Gör en belysningsvandring - inomhus
Med enkla insatser kan du optimera din befintlig belysning
-
Energieffektiv belysning
En effektiv belysning ger många fördelar för en verksamhet.
-
Vätgas - produktion
Vätgas kan lagra energi och möjliggör omställning inom industrier och transporter, men för att vara ett klimatsmart alternativ måste den framställas på ett miljövänligt sätt.
-
Vätgas - distribution
Om vätgas inte kan tillverkas där den används måste den förflyttas, vilket kan vara en utmaning med en gas som innehåller lite energi per volymenhet.
-
Tågluff och cykel stärker besöksnäringen
Att resa hållbart på semestern med kollektivtrafiken, är en utmaning som blivit lättare genom ett samarbete mellan besöksnäringen, entreprenörer och Länstrafiken i Kronoberg.
-
Samåkning - 10 goda anledningar
Information kring fördelar med samåkning och hur samåkning kan bli en del av arbetet med att bli en attraktiv arbetsgivare
-
Hållbar pendling - inspirera era nyanställda
Förslag till hur arbetsgivare kan främja hållbar arbetspendling bland anställda, framförallt nyanställda då det finns en förändringsbenägenhet i samband med att man byter jobb.
-
Energiråd - spara energi på sommarkontoret
Här är sju tips för att minska energianvändningen och spara resurser när kontoret är stängt under sommarledigheten.
-
Jobba strategiskt med hållbart resande i din organisation
Denna gröna resplan ger dig en struktur för strategiskt arbete med hållbart resande i organisationen. Den gröna resplanen ger också inspiration till möjliga aktiviteter och den har testats på flertalet företag i Kronobergs län.
-
Arrangera en mobilitetsdag för era anställda
Öka kunskapen om hållbart resande bland personalen genom att under några timmar arrangera en mobilitetsdag där man praktiskt får prova på fossilfria fordon och ställa frågor, tävla m.m.
-
Det finns cyklar för alla!
Med en trehjulig cykel kunde hon träna upp sig och höja vardagskvaliteten. Elcykeln har starthjälp, lågt insteg och motståndet kan regleras.
-
Internationellt prisad cykelsatsning
Fritidsresorna står för en stor del av våra transportrelaterade utsläpp, och besöksnäring och landsbygd är ofta hänvisade till begränsade kollektiva turer. För besöksnäringen runt Åsnen har ett projektsamarbete öppnat upp för nya hållbara och aktiva resor.
-
Checklista rekrytering och hållbar pendling
Med hjälp av denna checklista säkerställer arbetsgivaren att frågor kring hållbar pendling beaktas i alla steg av rekryteringsprocessen.
-
Fastighetsägare erbjuder fordonspool till hyresgäster
Castellum har med stöd av Energikontor Syd och Region Kronoberg infört en fordonspool med två elbilar och två elcyklar på sitt område i Växjö.
-
Intresserad av att införa en fordonspool?
Under 2022 gjorde Energikontor Syd en sammanställning av ett antal då tillgängliga tjänster för delning av resor och fordon. Syftet var att lättare identifiera en tjänst som motsvarar en organisations behov.
-
Mobilitet som tjänst
Kombinerade mobilitetstjänster så kallade "Mobility as a service" (MaaS) digitala plattformar för bekvämt och hållbart resande.
-
Vad är agrivoltaiska system?
Agrivoltaiska system är en kombination av solelproduktion och jordbruk.
-
Hållbar upphandling i Örebro kommun
Örebro genomför leverantörsdialog inför upphandling av anläggningstransporter och anläggningsmaskiner.
-
Närkefrakt jobbar med hållbara transporter
Dialog mellan köpare och säljare är viktig för att möjliggöra att upphandling kan användas som en drivkraft i omställningen.
-
Bli en bättre beställare
Kravställningen i upphandlingen är en del, men det finns flera andra sätt för att verka för bättre möjligheter till goda och effektiva avtal och fossilfria transporter.
-
Leverantörsdialoger för fossilfria transporter i Västervik
Dialogen mellan beställare och leverantörer är viktig för att säkerställa rimligheten i kraven och för att förstå varandras förutsättningar, möjligheter och hinder
-
Mobilitetshubb - ett nav för smarta resor
Vad menar vi med Mobilitetshubb och hur kan de hjälpa till att ställa om transportsektorn genom att gå från “att äga till att använda” resor, transporter och fordon.
-
Vad är grön omställning
En frisk planet är en förutsättning för Europas framtid. EU-länderna har åtagit sig att uppnå klimatneutralitet senast till år 2050, i linje med sina internationella åtaganden enligt Parisavtalet. Den europeiska gröna given är EU:s strategi för att nå målet till 2050.
-
Europeiska Mobilitetsveckan
Europeiska Mobilitetsveckan är en upplysningskampanj som varje år pågår mellan 6-22 september.
-
Gör en energigenomgång
Att tillsammans gå igenom insamlad information och gå runt i lokalerna är ett mycket bra sätt att starta resan mot en effektivare energianvändning.
-
1 kWh - Vad är det och vad kostar den?
Fakta om elanvändning, kWh och elpris.
-
Energieffektivisering i bostadsföretag - så här går du tillväga
Rekommendationer för bostadsföretag som vill spara energi och göra åtgärder direkt i verksamheten.
-
Ordlista offentlig upphandling
Ordlista över vanligt förekommande uttryck inom klimatpåverkan vid upphandling
-
Beräkna inköpens klimatpåverkan
Ett verktyg som kan användas för att beräkna och uppskatta miljöpåverkan av offentlig upphandling är inköpsanalysmetoden ”Miljöspendanalysen”.
-
Förnybara drivmedel i kollektivtrafiken
Olika energislag kan omvandlas till olika typer av energibärare/bränslen och det resulterar i olika drivmedel.
-
Steg 1 i energiresan - att mäta och följa upp
Att mäta är att veta!
-
Strategier, val och samhällspåverkan vid kollektivtrafikupphandling
Att minska transporternas klimatpåverkan i Sverige med 70 procent till år 2030 är en av vår tids största utmaningar. Av drivmedelsleveranserna på 92,3 TWh under 2019 stod bensin och diesel för sammanlagt 85,3 TWh. Inget enskilt av de förnybara drivmedlen som vi har idag räcker till för att ersätta de fossila drivmedlen. I stället måste vi inse att vi får leva med en mångfald under en lång tid.
-
Trender i kolletivtrafikupphandling
Jämfört med resten av transportsektorn har införandet av förnybara drivmedel i bussektorn gått snabbt. Redan 2019 kördes 90 procent av fordonskilometrarna i bussektorn med förnybara drivmedel.
-
Erfarenhetsutbyte föder nya projektidéer
Vi står inför samma problem och har samma möjligheter. Att ta chansen att utbyta kunskap med varandra är något som vi måste jobba aktivt med både nationellt, regionalt och internationellt.
-
Energibalans avseende de tre sydostlänen för 2020
Sankey-diagram över tillförsel, slutanvändning samt el- och fjärrvärmeproduktion (GWh) för Blekinge, Kronoberg och Kalmar län
-
Platsbesök: Nattvandra – ett bra sätt att börja spara energi
En nattvandring är en energigenomgång av lokalerna när det är stängt (kväll, natt, morgon eller helg).
-
Försäkringar och risker vid persontransporter med fordon utan trafikförsäkring
Det finns utmaningar kopplat till cykeltaxi som beror på att det inte är klassat som ett motordrivet fordon. Vi har sammanställt kunskap för att framtidssäkra upphandlingar och utförande av persontransporter med elcykel.
-
Cykeltaxi - goda exempel
Tre goda exempel från två kommuner och en ideell verksamhet.
-
Elcykelmodeller lämpade för vård- och omsorgsresor
Cyklar har en mindre klimatbelastning per körd kilometer jämfört med en bil, och det finns ett stort antal cykelmodeller att välja på.
-
Cykeltaxi - vad är det?
Med cykeltaxi menar vi en persontransport med ett cykelfordon som har plats för 2-3 personer varav en chaufför. Cykeltaxi förekommer på flera platser i världen och i Sverige.
-
Energifattigdom – Energi från ett socialt perspektiv
Kraftigt stigande energipriser under vintern 2021-2022 medförde att energi- och klimatrådgivarna fick många samtal från husägare som oroade sig över de höga energipriserna, vilket aktualiserat frågan runt energifattigdom även i Sverige. Vi förklarar vad bereppet innebär.
-
Solceller ökar kraftigt i Blekinge - läget per kommun 2021-12-31
Installerad effekt och elkonsumtion från solceller i Blekinge län 2021
-
Kortfakta om solenergi
Effektsiffror för solenergi
-
Solel för villor och andra småhus
Att använda sig av solen är ett miljövänligt sätt att producera sin egen el. Systemet är dessutom tyst, tar inte stor plats, kräver minimalt underhåll och har lång livslängd.
-
Solvärme
Solfångare omvandlar solenergin till värme. Med hjälp av en cirkulerande vätska transporteras värmen vidare och används för uppvärmning av hus och för att ge varmvatten.
-
Livsmedelsbutik minskade energianvändningen med 30 % på fyra år
ICA MAXI Kalmar har sänkt både energianvändning och energikostnader genom att bland annat investera i solceller och energiåtervinning av sitt ventilationssystem.
-
Tillverkningsindustri sänkte energianvändningen med 10,7 % på ett år
Elfverson & CO AB tog hjälp av Energikontor Sydost för att effektivisera energianvändningen på företaget. Tack vare energiråd, nattvandring och analys kunde de gå vidare och genomföra lämpliga förbättringsåtgärder.
-
Elproduktion i Blekinge
Information om Blekinges elproduktion, baserat på statistik från SCB 2019.
-
Elanvändning i Blekinge län
Information om Blekinges elanvändning, baserat på statistik från SCB, samt intervjustudier
-
Verktyg för att bibehålla ett robust elsystem
Verktyg som finns att tillgå för att balansera tillgång och efterfrågan på el i Sverige.
-
Ordlista elsystem
En ordlista över vanligt förekommande uttryck inom elsystem
-
Sveriges elnät
Historik över hur Sveriges elnät byggdes upp från början och hur det ser ut idag.
-
Energibalanser och Sankey-diagram
En energibalans är ett bra verktyg för uppföljning av åtgärder eller beslutsunderlag för kommande åtgärder, i syfte att uppfylla satta energi-och klimatmål.
-
Biogasbussar i kollektivtrafiken
Infrastruktur och fordon. Genomgång av fördelar och nackdelar med att äga depå.
-
Vätgas - som drivmedel till bussar i kollektivtrafiken
Genomgång av faktorer kring infrastruktur och fordon.
-
Vätgas - som drivmedel
Användning, produktion och utmaningar för vätgas i Sverige
-
HVO och RME, förnybara drivmedel
Produktion, potential och utmaningar i Sverige
-
Elanvändningen i Sverige
Den svenska elproduktionen domineras av kärnkraft och vattenkraft. Under de senaste 10 åren har ökningen i elproduktion främst skett via utbyggnation av vindkraft, samtidigt som elöverskottet har ökat i Sverige.
-
Elbussar i kollektivtrafiken
Infrastruktur och fordon. Genomgång av fördelar och nackdelar med att äga depå.
-
Laddinfrastruktur elbussar
En av de viktigaste aspekterna vid inköp av elbussar är hur laddinfrastruktur ska utformas. Genomgång av de tre huvudsakliga alternativen: depåladdning, tilläggsladdning och elvägssystem.
-
Biogas som drivmedel
Användning, produktion och utmaningar för biogas i Sverige.
-
Digitalt hackathon
Ett hackathon är en kreativ och innovativ tävling där personer med olika bakgrund och kompetenser möts för att hitta nya lösningar till definierade utmaningar.
-
Stödbrev - letter of support
Ibland behöver vi på Energikontor Syd ett stödbrev när vi ansöker om projekt, här förklarar vi vad det är och varför det behövs.
-
Att driva gemensamma energiprojekt/energigemenskaper
Information och råd riktat till föreningar, kommuner och andra aktörer som vill starta upp och bidra till fler gemensamma förnybar energiprojekt, så kallade energigemenskaper.
-
Småskalig kraftvärme - ORC-tekniken
En beskrivning av tekniken och erfarenheter från demonstrationsanläggningen i Bräkne-Hoby.
-
Småskalig kraftvärme - checklista inför installation
Checklista för myndighetskontakter och tillstånd innan byggnation inleds
-
Småskalig kraftvärme - översikt lagar och skatter
Översikt över de lagar och skatter som påverkar småskalig kraftvärme.
-
Småskalig kraftvärme - turbin för våt ånga
En beskrivning av tekniken och erfarenheter från demonstrationsanläggningen Sörbyverket i Ronneby.
-
Energigemenskap
Energigemenskap innebär att medlemmar i föreningar, eller andra typer av kooperativ, går ihop för att producera lokalt förnybar energi tillsammans för att minska beroendet av fossila bränslen. Vi listar fördelarna, samt olika exempel på hur energigemenskaper kan se ut.
-
Bioenergi - användning och potential
Bioenergianvändningen för fjärrvärme och elproduktion har ökat sen 90-talet. Kraftvärmeverk är traditionellt stora anläggningar men det finns en stor potential även för elproduktion från mindre anläggningar.
-
Småskalig kraftvärme - förgasning
En beskrivning av tekniken och erfarenheter från demonstrationsanläggningen i Hultsfred.
-
Småskalig kraftvärme
En beskrivning av vad småskalig kraftvärme är, vilka olika tekniker som finns samt vilka fördelar som finns med systemen.
-
Skogsbränslekedjan
Skogen är en lokal förnybar resurs för värme- och elproduktion.
-
Gamification
Exempel på hur det går att förändra ett beteende i hållbar riktning med hjälp av tävlingsmoment.
-
Hållbart byggande
Rekommendationer för projektering av nyproduktion, ombyggnation och renovering av byggnader och dess utemiljöer - konkretiserade tankar och rekommendationer utifrån Boverkets definition av hållbart byggande.
-
Att genomföra virtuella studiebesök
Ta del av våra tips och råd inför att planera och genomföra ett virtuellt studiebesök!
-
Skapa ett hållbart event
När man ska genomföra en konferens eller annat event så finns det mycket man kan påverka så det blir ett hållbart event.
-
Jobba hemma
Är det en lyx och en förmån, ytterligare ett stressmoment eller en nödvändighet?
-
Energiråd - el- och vattenförbrukning på kontor
Smarta tips kring el- och vattenförbrukning som kan både minska dina kostnader och göra en insats för miljön.
-
Checklista för utveckling av upphandlings/inköpspolicy
För att säkra att organisationens upphandlings- eller inköpspolicy bidrar till att uppfylla uppsatta mål, är denna checklista ett stöd i processen.
-
Knäredssågen jobbar med energieffektivisering!
På sågverket i Knäred har man jobbat länge med energieffektivisering genom att använda sig av ett verktyg som mäter och övervakar sågverkets olika processer i realtid.
-
Rätt strö sparar energi!
80 procent av ett sågverks energianvändning går till att torka virket. Då gäller det att man har rätt strö mellan brädorna. Energiexperten Martin Vennerström förklarar varför.
-
Kampanjer för ökad cykling
I projektet Res Grönt i Gröna Kronoberg anordnades en tävling med syfte att anställda på offentliga och privata organisationer i Kronobergs län skulle öka andelen hållbart resor i länet. Som tävlande kunde man välja att bilda ett lag eller tävla individuellt. Tävlingen gick ut på att medverkande skulle utföra olika aktiviteter för att erhålla poäng, allt kopplat till att resa mer hållbart.
-
Karolina har skaffat en tjänstecykel
Intervju med Karolina Håkansson, samordnare på Region Kalmar län, som är en av dem skaffat tjänstecykel. Hon berättar om hur det fungerat för henne.
-
Lastcykel - en teknisk genomgång
Genomgång av olika tekniska detaljer på lastcyklar, som bromsar, batterier, växlar med mera
-
Lastcyklar inom park- och fastighetsförvaltning
Inom parkförvaltning och fastighetsförvaltning finns ofta bra möjligheter att byta ut fossildrivna fordon mot lastcyklar. En lastcykel är inte bara ett sätt att transportera människor, den fungerar även utmärkt för att transportera utrustning, verktyg och redskap för olika verksamhetsområden, bland annat för personal inom bostadsbolag som arbetar med fastighets- och grönyteskötsel.
-
Tjänstecykel, så fungerar det i Region Kalmar län
Intervju med Magnus Ivarsson, Region Kalmar Län om deras satsning på tjänstecyklar och hur det fungerar.
-
Lastcykel som en del av ett hållbart transportsystem
En snabb utveckling av lastcyklar av olika typer pågår nu. Ny teknik och innovationer påverkar hela vårt transportsystem vilket även omfattar cykeln. Detta kan leda till att nya cyklar kan komma att utgöra en allt viktigare lösning för stadens logistik samt för godstransporter.
-
Hammarö kommun valde lastcykel istället för servicebil
Hammarö kommun, som ligger intill Vänerns norra strand, har man en elassisterad lastcykel som används dagligen i parkförvaltningen sedan hösten 2019.
-
Tävling för hållbart resande
Beskrivning av upplägg och metod för coacha hushåll att förändra sina resvanor
-
Checklista upphandling lastcykel
En checklista med alla aspekter från miljö och hållbarhet till batterier och utrustning.
-
Behovsanalys lastcykel
En guide till början av upphandlingsprocessen. Hur man kopplar inköp till organisationens strategiska mål. Beslutschema som verktyg.
-
På jakt efter onödig energianvändning i butiker - nattvandring
Film om nattvandring - en enkel metod för att spara energi och pengar i butiker.
-
Ordlista drivmedel & fordon
En ordlista över vanligt förekommande uttryck och benämningar på olika drivmedel och fordonstyper.
-
Upphandling av gatubelysning i Smedby, Kalmar kommun
Upphandling av gatubelysning med energitjänstavtal (EPC) i Smedby, Kalmar kommun
-
Solenergi i Blekinge - läget per kommun 2018
Från 2015 till 2018 nästan tredubblades antalet solceller i Blekinge län. Vi presenterar solcellsstatistik per kommun i länet för år 2018.
-
Cykelstrategi - för ökad andel cykeltransporter
Karlskrona är en kommun där andelen dagliga resor med cykel är relativt lågt i jämförelse med andra närliggande städer.
-
Tre exempel på cykelbibliotek
Allt fler kommuner startar upp så kallade cykelbibliotek för att öka andelen cyklister. Cykelbibliotek bygger på samma princip som vanliga bibliotek för böcker, det vill säga att det är fritt att låna cykel under en begränsad tid.
-
Fyra kategorier av nudging
Kort översikt över olika kategorier av nudging
-
Lastcyklar i förskolan
Ge barnen en positiv bild av cykling samtidigt som förskolans tillgängliga utflyktsområde ökar.
-
Energiråd - spara energi i jultider
När julen stundar är det ofta mörkt och kallt. Då vill många pynta och lysa upp i fönster och trädgårdar, träffa släkten och vänner, äta gott och fröjdas åt klappar. För den som vill fira jul med klimatet i åtanke finns det en hel del enkla saker att göra.
-
Cykelfamiljen Svensson i Växjö
Växjö-familjen som gjorde sig av med bilen och köpte lastcykel istället
-
Fakta och status för vindkraft i Kronobergs län
De senaste 10 åren har det utförts förstudier för att uppföra mer än 650 vindkraftverk i Kronobergs län.
-
Energiråd -möblera rätt på kontoret
”Spara energi – jaha då måste man frysa?” tänker kanske en del. Nej – det är ju inte meningen! Det går att minska energianvändningen utan att frysa, här delar vi med oss av en del tips.
-
Att välja upphandlingsform
Om vad du bör tänka på inför upphandling av gatu-och parkbelysning
-
Vad är energitjänster (EPC)?
Energitjänster är tjänster som syftar till energieffektivisering eller hushållning av energianvändningen.
-
Vindkraft - värdekedjan
När vindkraft byggs ut finns det många möjligheter för lokala företag att vara med i processen. Processen för att bygga vindkraft är lång och startar oftast med en förstudie.
-
Våga fråga - en film om passivhus
Experter och boende slår hål på några av de vanligaste myterna om passivhus.
117 artiklar hittades