Kunskapsbank

HVO och RME, förnybara drivmedel

Publicerad: 2021-06-23


Produktion, potential och utmaningar

HVO och RME, förnybara drivmedel

Produktion och potential HVO

Det förnybara drivmedel som ökat mest i Sverige är HVO (hydrotreated vegetable oil). HVO har slagit igenom eftersom det är lätt att ersätta fossil diesel med, både vad det gäller infrastruktur och fordon. 


År 2018 använde Sverige 13,8 TWh HVO. Råvaran för den HVO som används i Sverige 2018 är främst en biprodukt från palmoljeproduktion (PFAD) och från avfall från slakteri. Råtallolja-användningen står för cirka 11 procent. (2018). I Sverige produceras HVO sedan 2010 genom SunPine och Preemraff, från råvaran tallolja. Tallolja är en biprodukt från pappersmassaindustrin i Sverige. Av den totala användningen av HVO i Sverige är 5 procent producerat i Sverige. Den största mängden HVO importeras till Sverige och idag använder Sverige omkring 25 procent av världsmarknaden av HVO.


I en framtid med hårdare politiska målsättningar för klimatet tros konkurrensen på HVO öka. Eftersom det är en begränsad produktion förutspås priset på HVO stiga i och med en ökad konkurrens.  De senaste åren har priset på HVO stigit till förmån för andra jämförbara förnybara drivmedel. 

 

Produktion och potential RME 

FAME (Fettsyrametylester) är ett annat flytande biogent bränsle som används både i inblandning i fossila drivmedel och som rent till 100 procent i fordon i Sverige. Avgörande är här vilken kvalité bränslet har, tex avseende kylbeständighet, askinnehåll och kväveinnehåll, om det behöver inblandas eller kan användas direkt till 100 procent.


Biooljor och biodiesel är mer eller mindre lätt- respektive tungflytande och kan kräva värme för att vara flytande; de tål ofta inte temperaturer under -10°C.
Det lättflytande bränslet klarar kyla bättre än de tyngre, och är ofta dyrare än de trögflytande biooljorna.     

 

I Sverige är det nästan uteslutande raps som används för framställning av FAME, det kallas då RME (rapsmetylester). RME är, precis som HVO, ett flytande bränsle som beter sig i stort sett som de fossila alternativen och kan använda den infrastruktur som finns idag.

 

Vi har produktion av RME i Sverige, men större delen importeras. RME produceras både i stora och små anläggningar i Sverige då största producenterna är Perstorp Bioproducts och Ecobränsle i Karlshamn.


Användningen av RME har gått neråt de senaste åren, men under 2018 användes mer RME än jämfört med 2017 (0,8 TWh). Den övervägande mängden råvara till FAME kommer från EU-medlemsstater och 6 procent från Sverige, största mängden utanför EU kommer från Australien.   

Planerade produktionsökningar (2021)

Det finns flera planer i närtid att öka produktionen av HVO i Sverige. STI1 i Göteborg startar en produktionslinje med förnybar diesel under 2022 med 200 000 ton (2,3TWh) biodrivmedel och har ytterligare planer på en anläggning för 400 000 ton om cirka fem år. Från 2020 ökar SunPine sin kapacitet med 50 000 ton (0,5 TWh) från 2020. Setras sågverk i Gävle producerar 25 000 ton   bioråolja/år (0,25TWh) genom pyrolys av sågspån med start från 2021. Bioråoljan kommer raffineras i Preems processer till biodrivmedel. Den sammanlagda produktionen av biodiesel och biobensin som är under uppbyggnad är 3 TWh. 

 

På Rottneros massabruk i Vallvik , Söderhamn, jobbar man tillsammans med företaget Lignolproduktion (som samägs av Preem och RenFuel) för att starta en anläggning som gör biodrivmedel från lignin. 30 % av ett träd består av lignin. Ligninet är kittet som håller samman växternas celler. Vid produktion av pappersmassa kommer ligninet att hamna i den så kallade svartluten. Idag tar man tillvara på talloljan i svartluten, men det pågår även mycket arbete för att även utvinna ligninet och omvandla det till biodiesel och biobensin (bland annat HVO). Anläggningen förväntas vara färdig 2021 och ha en årlig produktion mellan 25 000 och 30 000 ton lignin per år. Enligt företaget Lignolproduktion finns det möjlighet att producera mellan 300 000 och 500 000 ton lignin genom liknande anläggningar som i Vallvik. Den långsiktiga potentialen för biodiesel och biobensin från lignin är 2 000 miljoner liter per år. 


Svebio har identifierat 65 anläggningar för biodrivmedel som är under uppbyggnad och planerade i Norden. Dessa anläggningar har tillsammans en produktionskapacitet av 50 TWh  per år från 2025. I kartläggningen har även produktion av FAME och etanol ingått. 

Det finns inga nya anläggningar för RME planerade i Norden. Däremot finns en planerad ökad produktionskapacitet hos ett befintligt företag på 0,5 TWh.   

 


Läs mer i rapporten Hållbar kollektivtrafik - systempåverkan och cirkulär ekonomi (Energikontor Sydost 2021).

 

Rapporten är en av flera som har tagits fram inom projektet Hållbar kollektivtrafikupphandling i Blekinge (2019-2021)

 


 

Kategorier

Kontaktpersoner


Fredrik

Fredrik

Gruppchef/Projektledare

Tel. 0709-21 60 50 ,

fredrik.mardh@energikontorsyd.se


Mer inom samma tema

117 artiklar hittades

Se alla poster inom temat