Energiråd - spara energi i jultider
Publicerad: 2020-03-10
Mys i jul med energirent samvete
När julen stundar är det ofta mörkt och kallt. Då vill många pynta och lysa upp i fönster och trädgårdar, träffa släkten och vänner, äta gott och fröjdas åt klappar. För den som vill fira jul med klimatet i åtanke finns det en hel del enkla saker att göra. Det handlar inte om att ha det mörkt och inte få äta sin skinka, utan istället göra medvetna val. Det är bara smart att inte låta energin försvinna i onödan, utan veta vad som drar mest och vad man kan göra för att minska svinnet.
Julbelysning och granar
- Släck efter dig – lampor slits inte när de tänds och släcks. Låt inte lamporna lysa i onödan.
- Vill du ha tänt här och där för trivseln – använd LED och timer. Gäller både inomhus och utomhus, både för julbelysning och annars med.
- Byt ut gamla ljusslingor - de kan vara en brandfara. TIPS när du ska köpa en energisnål ljusslinga - känn på slingan så den inte blir varm när den lyser, det är beviset på att det verkligen är LED.
- Köp en kravgran om du kan. Eller så närproducerad som möjligt.
- Det sämsta för miljön är en plastgran, även om den används i många år. Den totala miljöpåverkan – när man räknar in produktion, transporter samt mängden giftiga kemikalier vid nedbrytning och förbränning – blir störst med en plastgran. Men har du redan en så släng den inte, utan använd den tills den är uttjänt. (källa: Naturskyddsföreningen)
- När julen är slut så lämna in granen till återvinning - så blir det värme och el av den. Vi har gott om skog i Sverige - faktiskt ökar skogsarealen varje år. Vi har dubbelt så mycket skog nu som för 100 år sen.
Vad händer om jag byter från vanliga glödljus till LED i min julljusstake?
Säg att du har en ljusstake med sju lampor. Du sätter en timer på den så den lyser sex timmar om dagen. Julen varar ungefär 42 dagar (från 1 advent till tjugondedag Knut). De sju trewattslamporna i ljusstaken gör av med 5 kWh (kilowatt-timmar) under julen. Säg att elen kostar 1,5 kr per kilowattimme då blir det 8 kr. Med LED-lampor istället så kostar samma bara 50 öre. Det är en besparing på 94 %!
Men 7,50 kr – det är ju småpotatis, kanske du tänker då.
Men du är ju inte ensam om att ha en julljusstake. Det finns 4,7 miljoner hushåll i Sverige. Säg att alla har två julljusstakar var och byter från glödljus till LED. Den mängden energi vi sparat under julen kan hålla halva Lessebo kommun varmt i ett helt år! *
När det gäller energi så är det verkligen fråga om att många bäckar små gör en stor å. Det handlar inte bara om vad jag själv sparar utan vad vi tillsammans åstadkommer.
Julmaten
Vi lagar ju extra mycket mat över julen – det är ju en riktig frossarhelg :) Här är några saker du kan tänka på i julstöket.
- Koka upp vatten med lock. Sparar 80 % av energin. Är det bara varmt vatten du vill ha – använd vattenkokare (går snabbare och minimalt med energi/värmeförluster).
- Glöm gamla skrönor om att ägg ska kokas utan lock. Det går utmärkt att koka dem med locket på. Lägg äggen i en kastrull. Fyll på med vatten så att det når till halva ägget. Lägg på locket. Låt det koka upp. Stäng av plattan och låt äggen koka färdigt på eftervärmen lika länge som du brukar koka dina ägg. Detta gäller elektriska spisar, det fungerar inte för gas eller induktion.
- Koka grötris i vatten som vanligt under lock (ta lite mindre vatten än vad som anges i receptet). När riset kokat färdigt-fyll på med mjölk och koka upp. Stäng av plattan och låt locket ligga på. Efter några minuter på eftervärmen kan du ställa in grötkastrull med lock i den kalla ugnen. Du behöver INTE sätta på värmen i ugnen! Efter ca 2 timmar är gröten klar.
- Låt julmaten svalna innan du sätter in i kylskåpet. Har du tillgång till trädgård eller balkong kan du kyla mat där. Eller till och med förvara dricka och annat ute (så länge det inte är frysgrader)
- Tina fryst mat i kylskåpet – så återvinner du lite av energin som gick åt för att frysa den.
- Låt julbordet spraka av färg och placera de växtbaserade rätterna på bästa platsen. Stuvad grönkål, rödkålssallad med apelsin och stjärnanis eller saffranskokta rotsaker passar perfekt till julskinkan.
- Ska du baka både lussebullar och pepparkakor? Gör det ena efter det andra så slipper ugnen värmas upp två gånger.
Hus och hem
Det som drar mest energi är såklart uppvärmningen av våra hus. Här kan man göra de största besparingarna. Bor man i tätort kan fjärrvärme vara bästa alternativet, speciellt där det också produceras el av biomassan som används för värmen. Har man någon värmepump så kan solceller vara ett bra komplement för att själv producera elen som går åt till att driva pumpen. Det här är ju större saker man inte gör i en handvändning. Men är du på gång med renovering/köp/bygga till/om så är ett samtal med din kommunala energi- och klimatrådgivare alltid en bra idé. Kolla här för att hitta din närmaste rådgivare.
- Ett billigare och enklare alternativ är att se över sina fönster och dörrar. Täta med lister runt om så blir det mindre värmespill. Det gör jättemycket.
- Vädra snabbt och effektivt. Låt inte fönstret stå öppet långa tider.
- Sänk värmen när tjocka släkten kommer – en människa avger runt 60W i värme (1W/kg) - så blir det inte för varmt.
- Ställ inte möbler framför element. Skärma inte av dina värmekällor, utan låt luften cirkulera så blir det mest effektivt.
- Fyll alltid diskmaskinen innan du kör den. En diskmaskin förbrukar både mindre el och mindre vatten än handdiskning, oavsett om du diskar under rinnande vatten eller i diskbalja. Du ska inte behöva sköja av tallrikarna innan du ställer in dem i diskmaskinen - det räcker med att skrapa av matresterna i matåtervinningen (om det inte blir rent, se över om du behöver rensa filter, fylla på med salt om du har hårt vatten, hur du packar godset, byta diskmedel).
- Om du diskar under rinnande vatten varje dag så rinner 90 badkar bort.
- Att mäta är att veta. Det finns små elmätare man sätter i uttaget som man sen sätter elsladden till en apparat i. Ett jättebra sätt att kolla upp hur mycket ens olika apparater drar, både när de är på och i standby. Grendosor med avstängningsknapp är ett bra sätt att minska energiåtgången.
- Kolla energimärkningen. Innan du köper ny hemelektronik så kan du enkelt kolla energimärkningen på produkten. Inköpskostnaden är bara en del av totalkostnaden för en elprodukt. Driftskostnaden kan vara så mycket som 80 procent av den totala kostnaden. Så låt dig inte luras att bara titta på prislappen i affären.
Resor och klappar
- Ta tåg/buss till släkten eller julfesten istället för bil, om du har möjlighet.
- Ge bort godsaker som du själv gjort istället för prylar
- Slå in klapparna i tygpåsar, eller sparade skokartonger du klätt med tyg. Tidningspapper med ett fint band eller ett enkelt snöre kan vara fint.
- Efter julklappsutdelningen - sortera presentpappret som papperförpackning. Snörena kan däremot inte återvinnas, utan måste slängas i hushållssoporna.
- Ge bort en upplevelse, en middag eller biokväll tillsammans, en barnfri helg, en spa-dag (bestäm datum för upplevelsen i presenten, så det är inbokat direkt)
* Så här har vi räknat i Lessebo-exemplet
GLÖDLJUS: (3 W x 7 lampor) x (6 h x 42 dagar) = 5,292 kWh
LED: (0,2 W x 7 lampor) x (6 h x 42 dagar) = 0,3528 kWh
Tankeövning
ENERGIÅTGÅNG SVERIGE: 5,292 kWh - 0,3528 kWh = 4,9 kWh x 2 ljusstakar = 9,87 kWh x 4 700 000 hushåll ≈ 46 400 000 kWh ≈ 46,4 gWh.
1 gigawattimme motsvarar ungefär elanvändningen för 40 elvärmda normalvillor under ett år.
1 GWh = 1 000 000 kWh. 40 villor x 46 GWh = 1800 villor
Lessebo kommun har ungefär 3772 hushåll/2= 1886
Det här är en tankeövning vi gjort och inte exakt mått. Många har redan idag LED-lampor i sina eljusstakar och Lessebo kommun har inte bara eluppvärmda villor och alla hushåll är inte villor - långt ifrån. Men för att sätta siffrorna i perspektiv har vi utgått från detta för att få ett mått.
Laborera gärna själv med din egen energibesparing på julljusen och andra elapparater i ditt hem; kyl/frys, tv, kaffekokare osv. Ofta är det inte så mycket som krävs för att spara lite energi och få pengar över till anant.
Mer inom samma tema
-
Att göra en resvaneundersökning
Verktyg för att skapa en bild av hur anställda reser i tjänsten samt till och från jobbet.
-
Handlingsplan för tjänste- och pendlingsresor
Verktyg för strukturerat arbete för att i minska koldioxidutsläpp.
-
Hållbara resor genom CERO-modellen
Arbetsprocess för att minska koldioxidutsläpp kopplade till tjänste- och pendlingsresor. Modellen kan användas av företag och andra organisationer som vill arbeta strukturerat för att minska utsläppen från sina transporter.
-
Vad innebär industriell symbios?
Företag gör affärer av varandras material eller avfall.
-
Vad innebär cirkulär ekonomi?
En hållbar affärsmodell som bygger på design för återbruk av material.
-
Steg 1 i energiresan - mät med en elmätare!
Med hjälp av en enkel elmätare kan du mäta hur mycket ström dina apparater drar.
-
Vad är klimatskal?
Ta hand om ditt klimatskal och spara pengar!
-
Gör en belysningsvandring - inomhus
Med enkla insatser kan du optimera din befintlig belysning
-
Räkna ut belysningens energianvändning - inomhus
Att mäta är att veta
-
Energieffektiv belysning
En effektiv belysning ger många fördelar för en verksamhet.
-
Vätgas - distribution
Om vätgas inte kan tillverkas där den används måste den förflyttas, vilket kan vara en utmaning med en gas som innehåller lite energi per volymenhet.
-
Vätgas - användning
Vätgas väntas i framtiden bidra till kraftiga minskningar av koldioxidutsläpp inom exempelvis stål- och kemiindustri. Andra möjliga användningsområden är bland annat för energilagring och som fordonsbränsle.
-
Vätgas - produktion
Vätgas kan lagra energi och möjliggör omställning inom industrier och transporter, men för att vara ett klimatsmart alternativ måste den framställas på ett miljövänligt sätt.
-
Tågluff och cykel stärker besöksnäringen
Att resa hållbart på semestern med kollektivtrafiken, är en utmaning som blivit lättare genom ett samarbete mellan besöksnäringen, entreprenörer och Länstrafiken i Kronoberg.
-
Samåkning - 10 goda anledningar
Information kring fördelar med samåkning och hur samåkning kan bli en del av arbetet med att bli en attraktiv arbetsgivare
-
Internationellt prisad cykelsatsning
Fritidsresorna står för en stor del av våra transportrelaterade utsläpp, och besöksnäring och landsbygd är ofta hänvisade till begränsade kollektiva turer. För besöksnäringen runt Åsnen har ett projektsamarbete öppnat upp för nya hållbara och aktiva resor.
-
Energiråd - spara energi på sommarkontoret
Här är sju tips för att minska energianvändningen och spara resurser när kontoret är stängt under sommarledigheten.
-
Det finns cyklar för alla!
Med en trehjulig cykel kunde hon träna upp sig och höja vardagskvaliteten. Elcykeln har starthjälp, lågt insteg och motståndet kan regleras.
-
Arrangera en mobilitetsdag för era anställda
Öka kunskapen om hållbart resande bland personalen genom att under några timmar arrangera en mobilitetsdag där man praktiskt får prova på fossilfria fordon och ställa frågor, tävla m.m.
-
Jobba strategiskt med hållbart resande i din organisation
Denna gröna resplan ger dig en struktur för strategiskt arbete med hållbart resande i organisationen. Den gröna resplanen ger också inspiration till möjliga aktiviteter och den har testats på flertalet företag i Kronobergs län.
-
Hållbar pendling - inspirera era nyanställda
Förslag till hur arbetsgivare kan främja hållbar arbetspendling bland anställda, framförallt nyanställda då det finns en förändringsbenägenhet i samband med att man byter jobb.
-
Fastighetsägare erbjuder fordonspool till hyresgäster
Castellum har med stöd av Energikontor Syd och Region Kronoberg infört en fordonspool med två elbilar och två elcyklar på sitt område i Växjö.
-
Checklista rekrytering och hållbar pendling
Med hjälp av denna checklista säkerställer arbetsgivaren att frågor kring hållbar pendling beaktas i alla steg av rekryteringsprocessen.
-
Intresserad av att införa en fordonspool?
Under 2022 gjorde Energikontor Syd en sammanställning av ett antal då tillgängliga tjänster för delning av resor och fordon. Syftet var att lättare identifiera en tjänst som motsvarar en organisations behov.
-
Mobilitet som tjänst
Kombinerade mobilitetstjänster så kallade "Mobility as a service" (MaaS) digitala plattformar för bekvämt och hållbart resande.
-
Vad är agrivoltaiska system?
Agrivoltaiska system är en kombination av solelproduktion och jordbruk.
-
Bli en bättre beställare
Kravställningen i upphandlingen är en del, men det finns flera andra sätt för att verka för bättre möjligheter till goda och effektiva avtal och fossilfria transporter.
-
Hållbar upphandling i Örebro kommun
Örebro genomför leverantörsdialog inför upphandling av anläggningstransporter och anläggningsmaskiner.
-
Närkefrakt jobbar med hållbara transporter
Dialog mellan köpare och säljare är viktig för att möjliggöra att upphandling kan användas som en drivkraft i omställningen.
-
Leverantörsdialoger för fossilfria transporter i Västervik
Dialogen mellan beställare och leverantörer är viktig för att säkerställa rimligheten i kraven och för att förstå varandras förutsättningar, möjligheter och hinder
-
Mobilitetshubb - ett nav för smarta resor
Vad menar vi med Mobilitetshubb och hur kan de hjälpa till att ställa om transportsektorn genom att gå från “att äga till att använda” resor, transporter och fordon.
-
Europeiska Mobilitetsveckan
Europeiska Mobilitetsveckan är en upplysningskampanj som varje år pågår mellan 6-22 september.
-
Gör en energigenomgång
Att tillsammans gå igenom insamlad information och gå runt i lokalerna är ett mycket bra sätt att starta resan mot en effektivare energianvändning.
-
Vad är grön omställning
En frisk planet är en förutsättning för Europas framtid. EU-länderna har åtagit sig att uppnå klimatneutralitet senast till år 2050, i linje med sina internationella åtaganden enligt Parisavtalet. Den europeiska gröna given är EU:s strategi för att nå målet till 2050.
-
1 kWh - Vad är det och vad kostar den?
Fakta om elanvändning, kWh och elpris.
-
Energieffektivisering i bostadsföretag - så här går du tillväga
Rekommendationer för bostadsföretag som vill spara energi och göra åtgärder direkt i verksamheten.
-
Beräkna inköpens klimatpåverkan
Ett verktyg som kan användas för att beräkna och uppskatta miljöpåverkan av offentlig upphandling är inköpsanalysmetoden ”Miljöspendanalysen”.
-
Ordlista offentlig upphandling
Ordlista över vanligt förekommande uttryck inom klimatpåverkan vid upphandling
-
Steg 1 i energiresan - att mäta och följa upp
Att mäta är att veta!
-
Förnybara drivmedel i kollektivtrafiken
Olika energislag kan omvandlas till olika typer av energibärare/bränslen och det resulterar i olika drivmedel.
-
Trender i kolletivtrafikupphandling
Jämfört med resten av transportsektorn har införandet av förnybara drivmedel i bussektorn gått snabbt. Redan 2019 kördes 90 procent av fordonskilometrarna i bussektorn med förnybara drivmedel.
-
Strategier, val och samhällspåverkan vid kollektivtrafikupphandling
Att minska transporternas klimatpåverkan i Sverige med 70 procent till år 2030 är en av vår tids största utmaningar. Av drivmedelsleveranserna på 92,3 TWh under 2019 stod bensin och diesel för sammanlagt 85,3 TWh. Inget enskilt av de förnybara drivmedlen som vi har idag räcker till för att ersätta de fossila drivmedlen. I stället måste vi inse att vi får leva med en mångfald under en lång tid.
-
Erfarenhetsutbyte föder nya projektidéer
Vi står inför samma problem och har samma möjligheter. Att ta chansen att utbyta kunskap med varandra är något som vi måste jobba aktivt med både nationellt, regionalt och internationellt.
-
Energibalans avseende de tre sydostlänen för 2020
Sankey-diagram över tillförsel, slutanvändning samt el- och fjärrvärmeproduktion (GWh) för Blekinge, Kronoberg och Kalmar län
-
Platsbesök: Nattvandra – ett bra sätt att börja spara energi
En nattvandring är en energigenomgång av lokalerna när det är stängt (kväll, natt, morgon eller helg).
-
Cykeltaxi - goda exempel
Tre goda exempel från två kommuner och en ideell verksamhet.
-
Cykeltaxi - vad är det?
Med cykeltaxi menar vi en persontransport med ett cykelfordon som har plats för 2-3 personer varav en chaufför. Cykeltaxi förekommer på flera platser i världen och i Sverige.
-
Elcykelmodeller lämpade för vård- och omsorgsresor
Cyklar har en mindre klimatbelastning per körd kilometer jämfört med en bil, och det finns ett stort antal cykelmodeller att välja på.
-
Energifattigdom – Energi från ett socialt perspektiv
Kraftigt stigande energipriser under vintern 2021-2022 medförde att energi- och klimatrådgivarna fick många samtal från husägare som oroade sig över de höga energipriserna, vilket aktualiserat frågan runt energifattigdom även i Sverige. Vi förklarar vad bereppet innebär.
-
Försäkringar och risker vid persontransporter med fordon utan trafikförsäkring
Det finns utmaningar kopplat till cykeltaxi som beror på att det inte är klassat som ett motordrivet fordon. Vi har sammanställt kunskap för att framtidssäkra upphandlingar och utförande av persontransporter med elcykel.
-
Solceller ökar kraftigt i Blekinge - läget per kommun 2021-12-31
Installerad effekt och elkonsumtion från solceller i Blekinge län 2021
-
Kortfakta om solenergi
Effektsiffror för solenergi
-
Solel för villor och andra småhus
Att använda sig av solen är ett miljövänligt sätt att producera sin egen el. Systemet är dessutom tyst, tar inte stor plats, kräver minimalt underhåll och har lång livslängd.
-
Solvärme
Solfångare omvandlar solenergin till värme. Med hjälp av en cirkulerande vätska transporteras värmen vidare och används för uppvärmning av hus och för att ge varmvatten.
-
Livsmedelsbutik minskade energianvändningen med 30 % på fyra år
ICA MAXI Kalmar har sänkt både energianvändning och energikostnader genom att bland annat investera i solceller och energiåtervinning av sitt ventilationssystem.
-
Tillverkningsindustri sänkte energianvändningen med 10,7 % på ett år
Elfverson & CO AB tog hjälp av Energikontor Sydost för att effektivisera energianvändningen på företaget. Tack vare energiråd, nattvandring och analys kunde de gå vidare och genomföra lämpliga förbättringsåtgärder.
-
Elproduktion i Blekinge
Information om Blekinges elproduktion, baserat på statistik från SCB 2019.
-
Ordlista elsystem
En ordlista över vanligt förekommande uttryck inom elsystem
-
Elanvändning i Blekinge län
Information om Blekinges elanvändning, baserat på statistik från SCB, samt intervjustudier
-
Verktyg för att bibehålla ett robust elsystem
Verktyg som finns att tillgå för att balansera tillgång och efterfrågan på el i Sverige.
-
Energibalanser och Sankey-diagram
En energibalans är ett bra verktyg för uppföljning av åtgärder eller beslutsunderlag för kommande åtgärder, i syfte att uppfylla satta energi-och klimatmål.
-
Sveriges elnät
Historik över hur Sveriges elnät byggdes upp från början och hur det ser ut idag.
-
Vätgas - som drivmedel
Användning, produktion och utmaningar för vätgas i Sverige
-
Laddinfrastruktur elbussar
En av de viktigaste aspekterna vid inköp av elbussar är hur laddinfrastruktur ska utformas. Genomgång av de tre huvudsakliga alternativen: depåladdning, tilläggsladdning och elvägssystem.
-
Vätgas - som drivmedel till bussar i kollektivtrafiken
Genomgång av faktorer kring infrastruktur och fordon.
-
HVO och RME, förnybara drivmedel
Produktion, potential och utmaningar i Sverige
-
Elanvändningen i Sverige
Den svenska elproduktionen domineras av kärnkraft och vattenkraft. Under de senaste 10 åren har ökningen i elproduktion främst skett via utbyggnation av vindkraft, samtidigt som elöverskottet har ökat i Sverige.
-
Elbussar i kollektivtrafiken
Infrastruktur och fordon. Genomgång av fördelar och nackdelar med att äga depå.
-
Biogasbussar i kollektivtrafiken
Infrastruktur och fordon. Genomgång av fördelar och nackdelar med att äga depå.
-
Biogas som drivmedel
Användning, produktion och utmaningar för biogas i Sverige.
-
Digitalt hackathon
Ett hackathon är en kreativ och innovativ tävling där personer med olika bakgrund och kompetenser möts för att hitta nya lösningar till definierade utmaningar.
-
Stödbrev - letter of support
Ibland behöver vi på Energikontor Syd ett stödbrev när vi ansöker om projekt, här förklarar vi vad det är och varför det behövs.
-
Att driva gemensamma energiprojekt/energigemenskaper
Information och råd riktat till föreningar, kommuner och andra aktörer som vill starta upp och bidra till fler gemensamma förnybar energiprojekt, så kallade energigemenskaper.
-
Småskalig kraftvärme - turbin för våt ånga
En beskrivning av tekniken och erfarenheter från demonstrationsanläggningen Sörbyverket i Ronneby.
-
Småskalig kraftvärme - checklista inför installation
Checklista för myndighetskontakter och tillstånd innan byggnation inleds
-
Bioenergi - användning och potential
Bioenergianvändningen för fjärrvärme och elproduktion har ökat sen 90-talet. Kraftvärmeverk är traditionellt stora anläggningar men det finns en stor potential även för elproduktion från mindre anläggningar.
-
Småskalig kraftvärme - förgasning
En beskrivning av tekniken och erfarenheter från demonstrationsanläggningen i Hultsfred.
-
Småskalig kraftvärme
En beskrivning av vad småskalig kraftvärme är, vilka olika tekniker som finns samt vilka fördelar som finns med systemen.
-
Småskalig kraftvärme - översikt lagar och skatter
Översikt över de lagar och skatter som påverkar småskalig kraftvärme.
-
Småskalig kraftvärme - ORC-tekniken
En beskrivning av tekniken och erfarenheter från demonstrationsanläggningen i Bräkne-Hoby.
-
Energigemenskap
Energigemenskap innebär att medlemmar i föreningar, eller andra typer av kooperativ, går ihop för att producera lokalt förnybar energi tillsammans för att minska beroendet av fossila bränslen. Vi listar fördelarna, samt olika exempel på hur energigemenskaper kan se ut.
-
Skogsbränslekedjan
Skogen är en lokal förnybar resurs för värme- och elproduktion.
-
Gamification
Exempel på hur det går att förändra ett beteende i hållbar riktning med hjälp av tävlingsmoment.
-
Hållbart byggande
Rekommendationer för projektering av nyproduktion, ombyggnation och renovering av byggnader och dess utemiljöer - konkretiserade tankar och rekommendationer utifrån Boverkets definition av hållbart byggande.
-
Att genomföra virtuella studiebesök
Ta del av våra tips och råd inför att planera och genomföra ett virtuellt studiebesök!
-
Skapa ett hållbart event
När man ska genomföra en konferens eller annat event så finns det mycket man kan påverka så det blir ett hållbart event.
-
Energiråd - el- och vattenförbrukning på kontor
Smarta tips kring el- och vattenförbrukning som kan både minska dina kostnader och göra en insats för miljön.
-
Jobba hemma
Är det en lyx och en förmån, ytterligare ett stressmoment eller en nödvändighet?
-
Checklista för utveckling av upphandlings/inköpspolicy
För att säkra att organisationens upphandlings- eller inköpspolicy bidrar till att uppfylla uppsatta mål, är denna checklista ett stöd i processen.
-
Knäredssågen jobbar med energieffektivisering!
På sågverket i Knäred har man jobbat länge med energieffektivisering genom att använda sig av ett verktyg som mäter och övervakar sågverkets olika processer i realtid.
-
Rätt strö sparar energi!
80 procent av ett sågverks energianvändning går till att torka virket. Då gäller det att man har rätt strö mellan brädorna. Energiexperten Martin Vennerström förklarar varför.
-
Kampanjer för ökad cykling
I projektet Res Grönt i Gröna Kronoberg anordnades en tävling med syfte att anställda på offentliga och privata organisationer i Kronobergs län skulle öka andelen hållbart resor i länet. Som tävlande kunde man välja att bilda ett lag eller tävla individuellt. Tävlingen gick ut på att medverkande skulle utföra olika aktiviteter för att erhålla poäng, allt kopplat till att resa mer hållbart.
-
Karolina har skaffat en tjänstecykel
Intervju med Karolina Håkansson, samordnare på Region Kalmar län, som är en av dem skaffat tjänstecykel. Hon berättar om hur det fungerat för henne.
-
Lastcykel - en teknisk genomgång
Genomgång av olika tekniska detaljer på lastcyklar, som bromsar, batterier, växlar med mera
-
Lastcykel som en del av ett hållbart transportsystem
En snabb utveckling av lastcyklar av olika typer pågår nu. Ny teknik och innovationer påverkar hela vårt transportsystem vilket även omfattar cykeln. Detta kan leda till att nya cyklar kan komma att utgöra en allt viktigare lösning för stadens logistik samt för godstransporter.
-
Lastcyklar inom park- och fastighetsförvaltning
Inom parkförvaltning och fastighetsförvaltning finns ofta bra möjligheter att byta ut fossildrivna fordon mot lastcyklar. En lastcykel är inte bara ett sätt att transportera människor, den fungerar även utmärkt för att transportera utrustning, verktyg och redskap för olika verksamhetsområden, bland annat för personal inom bostadsbolag som arbetar med fastighets- och grönyteskötsel.
-
Hammarö kommun valde lastcykel istället för servicebil
Hammarö kommun, som ligger intill Vänerns norra strand, har man en elassisterad lastcykel som används dagligen i parkförvaltningen sedan hösten 2019.
-
Tjänstecykel, så fungerar det i Region Kalmar län
Intervju med Magnus Ivarsson, Region Kalmar Län om deras satsning på tjänstecyklar och hur det fungerar.
-
Tävling för hållbart resande
Beskrivning av upplägg och metod för coacha hushåll att förändra sina resvanor
-
Checklista upphandling lastcykel
En checklista med alla aspekter från miljö och hållbarhet till batterier och utrustning.
-
Behovsanalys lastcykel
En guide till början av upphandlingsprocessen. Hur man kopplar inköp till organisationens strategiska mål. Beslutschema som verktyg.
-
På jakt efter onödig energianvändning i butiker - nattvandring
Film om nattvandring - en enkel metod för att spara energi och pengar i butiker.
-
Ordlista drivmedel & fordon
En ordlista över vanligt förekommande uttryck och benämningar på olika drivmedel och fordonstyper.
-
Upphandling av gatubelysning i Smedby, Kalmar kommun
Upphandling av gatubelysning med energitjänstavtal (EPC) i Smedby, Kalmar kommun
-
Solenergi i Blekinge - läget per kommun 2018
Från 2015 till 2018 nästan tredubblades antalet solceller i Blekinge län. Vi presenterar solcellsstatistik per kommun i länet för år 2018.
-
Cykelstrategi - för ökad andel cykeltransporter
Karlskrona är en kommun där andelen dagliga resor med cykel är relativt lågt i jämförelse med andra närliggande städer.
-
Lastcyklar i förskolan
Ge barnen en positiv bild av cykling samtidigt som förskolans tillgängliga utflyktsområde ökar.
-
Fyra kategorier av nudging
Kort översikt över olika kategorier av nudging
-
Tre exempel på cykelbibliotek
Allt fler kommuner startar upp så kallade cykelbibliotek för att öka andelen cyklister. Cykelbibliotek bygger på samma princip som vanliga bibliotek för böcker, det vill säga att det är fritt att låna cykel under en begränsad tid.
-
Cykelfamiljen Svensson i Växjö
Växjö-familjen som gjorde sig av med bilen och köpte lastcykel istället
-
Fakta och status för vindkraft i Kronobergs län
De senaste 10 åren har det utförts förstudier för att uppföra mer än 650 vindkraftverk i Kronobergs län.
-
Energiråd -möblera rätt på kontoret
”Spara energi – jaha då måste man frysa?” tänker kanske en del. Nej – det är ju inte meningen! Det går att minska energianvändningen utan att frysa, här delar vi med oss av en del tips.
-
Att välja upphandlingsform
Om vad du bör tänka på inför upphandling av gatu-och parkbelysning
-
Vad är energitjänster (EPC)?
Energitjänster är tjänster som syftar till energieffektivisering eller hushållning av energianvändningen.
-
Vindkraft - värdekedjan
När vindkraft byggs ut finns det många möjligheter för lokala företag att vara med i processen. Processen för att bygga vindkraft är lång och startar oftast med en förstudie.
-
Våga fråga - en film om passivhus
Experter och boende slår hål på några av de vanligaste myterna om passivhus.
116 artiklar hittades