Samverkan är nyckeln till framgång - Energiting Syd 2024

7 november samlades över 120 personer från offentlig sektor och näringsliv på Kulturhuset i Hässleholm för att delta på vår konferens Energiting Syd. "Symbios mellan kommuner och näringsliv - en förutsättning för omställningen" var temat för året. Under dagen fick vi ta del av möjligheter och utmaningar, samt betydelsen av samverkan, kopplat till omställningen, utifrån olika aktörers perspektiv.  

Foto: Många entusiastiska minglare på Energitinget. 
 

Näringslivet tar initiativ, men behöver fler incitament

Dagen bjöd på flera inspirerande föredrag och intressanta panelsamtal. Först ut att ge sitt perspektiv på omställningens möjligheter och utmaningar, var representanter från olika delar av näringslivet. 

Göran Johansson, operations manager på BI-QEM AB, berättade om hur företaget via stödprogrammet Energisteget, systematiserat sin energianvändning och lyckats nå konkreta resultat för att göra sin redan gröna plast ännu grönare. Ett lysande exempel på hur företagsengagemang och smarta incitament kan bidra till en mer energieffektiv och hållbar industri!

Adam Kanne, ordförande i Industrins biogaskommission, berättade om biogasens potential i industrins omställning, utifrån kommissionens kartläggning. Vi har idag en produktion på ca 2 TWh. Med nya investeringar kan vi öka tillgången till 4 TWh. Men, det saknas fortfarande 6 TWh för att möta behov och stärka vår beredskap, enligt Adam. 

Liane Ask, regionchef på Sveriges Åkeriföretag Syd, berättade om åkerinäringens utmaningar i omställningen. Enligt åkerinäringens färdplan för fossilfri konkurrenskraft, ska åkerinäringen vara helt fossilfri år 2045. För att detta ska bli realiserbart behövs det bland annat långsiktiga skattebefrielser, inte bara för biogas, utan även för andra fossilfria alternativ, enligt Liane. 

I ett efterföljande panelsamtal fick talarna ge sina synpunkter på hur kommunerna kan stötta näringslivet i deras omställning.

Enligt Johnny Rönnfjord, näringspolitisk rådgivare på Svenskt Näringsliv, har näringslivet redan ångan uppe, men det krävs fler insatser från både offentlig sektor och politiken för att företagen ska våga satsa. Kommuner och regioner kan till exempel hjälpa till med offentlig upphandling och ställa krav på fossilfria alternativ.

- Kommunpolitiker bör ta det politiska ansvaret och våga fatta beslut, för näringslivet är redo! sa Johnny Rönnfjord. 

Foto: Liane Ask på scen.

Omställningen kräver en långsiktig energipolitik

Malin Forsgren, partner på 2050 Consulting, tog vidare samtalet om näringslivets drivkrafter och förusättningar för att ställa om. En viktig drivkraft är alla nya produkter och affärsmodeller. För att stödja omställningen behövs långsiktiga strategier och statliga stöd för ny teknik, återbruk och en förändrad syn på hållbarhet. Det är också viktigt att fossila alternativ inte konkurrerar ut de förnybara.

- Många lösningar för hållbar omställning uppstår på lokal och regional nivå – där finns den verkliga potentialen. Genom samarbete, offensiv klimatpolitik och tydliga styrmedel kan vi driva förändring på riktigt, sa Malin Forsgren.

För att näringslivet ska kunna satsa på allvar krävs långsiktiga riktlinjer och ett starkt politiskt engagemang. Detta ledde oss in på dagens panelsamtal med inbjudna politikerna: Anna Jähnke (M) regionråd Skåne, Estelle Nerö (KD) vice ordförande i Regional Utvecklingsnämnden Blekinge, Staffan Larsson (C) kommunalråd i Borgholm och Monica Haider (S) riksdagsledamot Kronobergs län.

Foto: Christel Liljegren, vd Energikontor Syd, Estelle Nerö (KD) Region Blekinge, Anna Jähnke (M) Region Skåne, Staffan Larsson (C) Borgholms kommun och Monica Haider (S) Sveriges riksdag. 

Politikerna fick bland annat svara på frågor om deras roll i att stötta näringslivet i omställningen, samt om vilka utmaningar de ser för att trygga elförsörjningen i sina kommuner/regioner. 

Staffan Larsson (C) berättade att Borgholms kommun nu är självförsörjande på el tack vare lantbrukarnas initiativ och investeringar i förnybar energi, vilket gör Öland till en exportör av elenergi. Enligt Staffan är en konkurrensutsatt elmarknad avgörande för att säkerställa att den billigaste energin produceras. 

Beskedet om avslaget för de tretton vindkraftparkerna i elområde 4 var ett hårt slag, enligt Anna Jähnke (M). Hon efterlyste en nationell överenskommelse för att skapa långsiktighet i energipolitiken.
 

Samverkan leder till bättre effektprognoser

Efter lunch var det dags för elnätsägarna att ge sin bild av omställningens utmaningar och möjligheter.

Senast 31 december 2024 ska alla Sveriges elnätsföretag ha tagit fram en nätutvecklingsplan för åren 2025–2034. Maria Dalheim, analytiker på Energimarknadsinspektionen, inledde med att förklara vad dessa planer är och varför de behövs.

Därefter presenterade Håkan Skarrie, affärsutvecklare på Kraftringen Nät, hur de arbetar med sin nätutvecklingsplan. Han lyfte bland annat vikten av ökad samverkan med kommuner för att skapa bättre effektprognoser och förutsättningar för utbyggnad av nätet. Flexibilitetstjänster är nyckeln till att kapa effekttoppar, enligt Håkan. 

Ida Abrahamsson, utvecklingsledare på Skåne Nordost, spann vidare på ämnet samverkan. Via Skåne Nordost jobbar sex stycken Skåne-kommuner tillsammans, bland annat för att ta fram underlag till nätutvecklingsplaner i samverkan med nätbolag, näringsliv och andra aktörer. Detta ska öka kunskapen om elförsörjning och elbehov både hos näringsliv, nätbolag, tjänstemän, beslutsfattare m.fl 

Trine Roesgaard Werner, samhällskontakt Syd på Svenska Kraftnät, betonade också att ökad samverkan är nyckeln till framgång, då vi lever i en värld och ett energisystem som är i ständig förändring. Omfattande nätförstärkningar i södra Sverige har gjort att kapacitetssituationen i stamnätet nu är god. För att möta framtidens behov utreds just nu tre nya investeringspaket i Skåne. 

I panelsamtalet efteråt diskuterades bland annat hur arbetet med nätutvecklingsplanerna kan förbättras. Ida Abrahamsson tyckte bland annat att tajmingen kan justeras, så att deadline inte hamnar precis i semestertider.

Foto: Håkan Skarrie på scen.
 

Bred förankring ökar förståelsen för energiplanering

Under dagens sista session fick vi ta del av olika aspekter av kommunal energiplanering.

Vår projektledare Anna Månsson började med att jämföra kommuner med tomater. För precis som tomater är olika, ser också kommunerna i syd olika ut och har olika förutsättningar. Sedan två år tillbaka erbjuder Energikontor Syd energiplaneringsstöd till kommuner i syd, anpassat efter deras förutsättningar. Grunden i stödet är dock alltid densamma - att stötta kommunerna i hur man tar fram en energiplan, men framför allt, hur man arbetar vidare med den kontinuerligt. Anna underströk också att energiplanering inte bara är ett verktyg för hållbar utveckling, utan också en process som stärker kommunernas konkurrenskraft.
- Energiplanering är en lärande process och ett verktyg som stärker kommunernas konkurrenskraft. De regionala planerna är en viktig del i att bryta ner de nationella målen till lokala åtgärder, sa Anna. 

Foto: Anna Månsson, Energikontor Syd, samt en AI-genererad tomat. 

Vi fick sedan lyssna på några goda exempel på olika sätt att jobba med kommunal energiplanering.

Först ut var Jenny Fröberg, verksamhetsutvecklare på Alvesta kommun. Alvesta kommun har tagit fram sitt nya energi-och klimatprogram genom att inkludera både näringsliv, partigrupper och till och med elevråd m.fl i utvecklingsprocessen. Att inkludera många olika grupper med olika kunskaper och erfarenheter, blev en tydlig framgångsfaktor för att skapa bred förankring av energi-och klimatprogrammet i kommunen. För att skapa förståelse och engagemang för energifrågor är det också viktigt att undvika teknisk jargong och hålla språket enkelt, menade Jenny. 

Magnus Fredricson, strateg för hållbar samhällsutveckling på Skaraborgs kommunalförbund, berättade om arbetet med att ta fram en gemensam energiförsörjningsplan för samtliga 15 kommuner i Skaraborgs län. Drivkraften bakom planen är att öka tillgången på el så att fler industrier kan etablera sig i regionen. 
- Vi har behövt tacka nej till många företagsetableringar på grund av brister i elnätskapaciteten, sa Magnus.
Att samordna ett sådant arbete med så många inblandade aktörer och så många olika perspektiv att ta hänsyn till, är ingen enkel sak. Enligt Magnus bör man arbeta utifrån konceptet nätverksstyrning, anpassat efter sammanhanget. Magnus poängterade också att utvecklingen sker i dialog och planeringen sker lokalt. 

Helena Tillborg, Sverigechef på Eolus, lyfte sol- och vindhybridparker som ett möjligt sätt att öka den lokala elproduktionen. Fördelarna med hybridparker är att sol och vindkraft delar samma nätanslutning och dessutom kompletterar varandra bra produktionsmässigt.

Dagen avslutades med en paneldiskussion, bland annat om vilken rådighet en kommun har och hur man går från ord till handling för att genomföra sin energiplan. Via samtalet blev det tydligt att kunskapen om kommunens rådighet är väldigt ojämn. En transparens om vem som har rådighet över vad och vilket handlingsutrymme det ger underlättar arbetet. Mål utan rådighet är svåra att förverkliga. 

Foto: Panelsamtal med Anna Torshög, Energikontor Syd, Jenny Fröberg, Alvesta kommun, Gustaf Wiklund, Energikontor Syd, Magnus Fredricson, Skaraborgs kommunalförbund och Helena Tillborg, Eolus. 

Tack för i år!

Stort tack till alla som deltog under Energiting Syd 2024 i Hässleholm! Vi riktar också ett tack till Region Skåne, Hässleholms kommun och Kulturhuset i Hässleholm som gjorde dagen möjlig.

Energiting Syd 2025 - spara datumen!

Planeringen av Energiting Syd 2025 är redan igång. Lägg in datumen 5-6 november 2025 i kalendern! Håll ögonen på vår hemsida - anmälan öppnar längre fram i vår!

Skriv gärna upp dig på vårt specifika nyhetsbrev för Energiting Syd så du inte missar något. 

Energiting Syd arrangerades av Energikontor Syd med delfinansiering från Region Skåne.