Ny rapport: Vätgasens roll i Kalmar läns energiomställning – möjligheter och utmaningar
Kalmar län befinner sig i en fas där vätgas kan bli en viktig komponent för att nå fossilfrihet och stärka energisystemets robusthet. Den regionala utvärderingsstudien (2025) visar att länet har unika tekniska och geografiska förutsättningar för att utveckla vätgas – men också att flera betydande hinder måste övervinnas.
Kalmar län står inför en spännande utveckling där vätgas kan bli en avgörande pusselbit i omställningen till ett hållbart och robust energisystem. Med tillgång till både förnybar el från vind och sol samt kärnkraften i Oskarshamn finns unika förutsättningar att producera såväl grön (från förnybara källor) som rosa (från fossilfria källor) vätgas genom elektrolys. Vätgasen kan spela en central roll i flera sektorer – från tunga transporter och industriella processer till energilagring och systemintegration.
Möjligheter
Tekniskt sett erbjuder vätgasen stora möjligheter. Den kan användas för att lagra överskottsel och därmed bidra till att balansera elnätet, vilket är särskilt värdefullt i ett energisystem med hög andel variabel förnybar produktion. Vätgasen kan också integreras med fjärrvärme och vattenrening, där biprodukter som syrgas och lågtempererad värme kan nyttiggöras lokalt.
För industrin öppnar vätgasen dörren till fossilfri processvärme och möjligheten att ersätta naturgas i exempelvis stål- och kemiproduktion. Inom transportsektorn är vätgas särskilt intressant för tunga fordon och långväga transporter där batteridrift är mindre praktisk.
Ett område där Kalmar län har potential att bli ledande är synergier mellan biogas och vätgas. Genom att använda vätgas för att metanisera koldioxid från biogasproduktion kan gasutbytet öka utan att mer substrat krävs, vilket stärker både resurseffektivitet och cirkularitet i energisystemet.
Hinder och utmaningar
Men vägen framåt är inte utan utmaningar. En av de största flaskhalsarna är kapacitetsbristen i elnätet. Vätgasproduktion via elektrolys är mycket elintensiv och redan idag är överföringskapaciteten i södra Sverige begränsad. För att kunna skala upp produktionen krävs därför investeringar i både nätförstärkning och samordning med elnätsägare.
Ekonomiskt är de initiala investeringskostnaderna för elektrolysörer, lagring och tankstationer betydande. Lönsamheten för nya projekt är ofta beroende av statliga stöd och långsiktiga styrmedel, samtidigt som finansieringssystemen är komplexa och regionala investeringslösningar saknas för mindre aktörer. Dessutom är teknologin för vätgasfordon, särskilt för tung trafik, fortfarande under utveckling och utbudet av kommersiella fordon är begränsat. Kompetensbrist inom både teknik och juridik försvårar också etableringen av nya projekt.
Infrastrukturen är en annan utmaning. Sverige saknar idag ett nationellt vätgasnät och storskaliga lagringslösningar. Att bygga tankstationer och distributionsnät från grunden kräver samverkan mellan många aktörer och långsiktiga investeringar. Tillståndsprocesserna är dessutom komplexa och långsamma, särskilt eftersom vätgas klassas som brandfarlig och explosiv gas. Otydliga nationella styrmedel och teknikneutrala upphandlingar skapar ytterligare osäkerhet för investerare.
Slutligen måste även vattenförsörjningen beaktas. Elektrolys kräver stora mängder rent vatten och i Kalmar län – där vattenbrist är ett återkommande problem – måste vattenanvändningen optimeras och kompletteras med återvinning eller avsaltning.
Slutsatser
Trots dessa hinder är framtidsutsikterna för vätgas i Kalmar län lovande. Med riktade investeringar i elnät, infrastruktur och kompetens, samt förenklade och förutsägbara regelverk, kan länet ta en ledande roll i den svenska vätgasutvecklingen. Samverkan mellan offentlig sektor, näringsliv och akademi är avgörande för att bygga upp en konkurrenskraftig och resilient vätgasekonomi.
Kalmar län har möjligheten att gå före och visa vägen för hur vätgas kan bli en bärande del av framtidens energisystem – men det kräver mod, långsiktighet och teknisk innovationskraft.
Läs rapporten
Läs hela rapporten: Regional Utvärderingsstudie av Energigaser.
Kontaktperson
Lena Eckerberg
Projektledare
lena.eckerberg@energikontorsyd.se
0734-40 82 75
Rapporten är framtagen inom ramen för projektet UNIFHY, där Energikontor Syd stöttar Region Kalmar län i utveckling av färdplaner eller strategier för en regional värdekedja för gröna energigaser. Arbetet finansieras av Interreg Europe och Region Kalmar.
