Energiting Syd 2026 – bortom rubrikerna finns vägar framåt

Publicerad: 2026-11-06

Vad händer egentligen med energiomställningen – bortom de stora rubrikerna? Under Energiting Syd den 5 november i Helsingborg möttes perspektiv på energiekonomi och teknikutveckling med frågor om utbildning, delaktighet och regional samverkan. En röd tråd genom dagen var att omställningen behöver mer än teknik: nyttan måste bli konkret och fler behöver få möjlighet att delta.

Årets tema, ”Mellan rubrikerna – vad händer egentligen med omställningen?”, satte tonen för en dag som rörde sig från internationella energimarknader till hushållens vardag och kommunernas arbete. 

Minglande människor.

Minglande deltagare på Energiting Syd på Clarion Hotel Sea U i Helsingborg. Foto: Energikontor Syd.

Elens möjligheter i ett nytt energilandskap

Claes Hemberg, energiekonom på Nibe Industrier, inledde med att sätta dagens elpriser i ett historiskt perspektiv. Han uppmanade till att se möjligheterna i elektrifieringen och i att anpassa elanvändningen efter priset. Att styra uppvärmning och laddning kan göra hushållen till mer aktiva deltagare i energisystemet.
– Prissvängningarna är inte ett problem, det är en möjlighet, använd huset som ett värmebatteri, tipsade Claes Hemberg.

Tomas Kåberger, ordförande för Energikontoren Sverige, fortsatte med en internationell utblick. Han beskrev hur erfarenhet och teknikutveckling har pressat kostnaderna för sol- och vindkraft och hur Europas behov av att minska beroendet av importerad fossil energi öppnar möjligheter för Sverige. Samtidigt pekade han på att omställningen går för långsamt på grund av regelverk och skatter som bromsar utvecklingen.

Bildmontage: två män på en scen.

Tomas Kåberger, Energikontoren Sverige och Claes Hemberg, Nibe Industrier. Foto: Energikontor Syd.

Unga behöver både kunskap och vägar in i branschen

Vem ska bygga, utveckla och driva framtidens energisystem? Frågan om människorna bakom tekniken återkom under dagen. Anders Jidesjö, lärare och forskare vid Linköpings universitet, betonade att energiomställningen också är en utbildningsutmaning. Unga behöver kunna förstå komplexa samhällsfrågor och bilda sig egna uppfattningar. För det krävs starkare broar mellan utbildningssektorn och energibranschen, så att undervisningen knyter an till dagens teknik och samhällsförändringar.

AnnaJohanna Leo från Region Skåne gav exempel på hur en sådan kompetenskedja kan stärkas i praktiken. Elkollo för barn, praktikplatser, verksamhetsbesök och ett kompetenscenter för el och energi är olika vägar att väcka intresse och skapa kontakt med arbetslivet. Att nå unga tidigt – också dem som annars inte hittar till energibranschen – var ett viktigt medskick.

Bildmontage: En kvinna och en man på en scen.

AnnaJohanna Leo, Region Skåne och Anders Jidesjö, Linköpings universitet. Foto: Energikontor Syd.

En omställning som fler har råd att delta i

Möjligheten att vara med i omställningen ser olika ut för olika hushåll. Ella Alfredsson Jofs, doktorand vid Lunds universitet, lyfte hur låga inkomster, höga energiutgifter och bostäder med låg energiprestanda kan skapa en särskild utsatthet. Den som har störst behov av att sänka sina energikostnader kan samtidigt sakna råd att investera. Därför behöver de som tar fram strategier och verktyg ta hänsyn till strukturella hinder och till hur omställningens nyttor och bördor fördelas.

Matilda Gradin från Energikontor Syd tog frågan vidare till kommunernas vardag. Hennes råd var att kartlägga medarbetarnas beredskap: vet exempelvis hemtjänsten vad den ska göra när någon inte har råd att värma sitt hem? Ett närmare samarbete mellan kommunernas energi- och klimatarbete och deras sociala verksamheter kan göra det lättare att fånga upp och möta energifattigdom. Till hjälp finns bland annat det metodstöd för kommuner som Energikontor Syd har utvecklat tillsammans med Eslövs kommun och IVL.

Kvinna på en scen och foto på publiken.
Ella Alfredsson Jofs, Lunds universitet, samt foto på publiken. Foto: Energikontor Syd. 

Lösningar som flyttar omställningen framåt

Kan elnätet göra samma resa som internet? Entreprenören Jonas Birgersson presenterade EnergyNet som ett möjligt nästa teknikskifte. Han beskrev hur lokala elnät med solceller och batterier kan ge lägre elkostnader, mindre beroende av det omgivande nätet och större motståndskraft vid avbrott. För kommuner och fastighetsägare öppnar det nya möjligheter att producera, lagra och använda energi lokalt.

Ett konkret exempel på hur energiproduktion kan bli en del av stadsmiljön uppmärksammades när årets Skåne Solar Award delades ut. Vinnaren, Parkering Malmös mobilitetshus Parkside, förenar röda solceller i fasaden med solpaneler på taket och batterilagring. Byggnaden erbjuder dessutom en hälsotrappa, aktivitetsyta och utegym på taket. Priset visade hur solenergi, arkitektur och nytta för fler kan mötas i samma projekt.

Martin Löfgren från Alufluor AB gav exempel på hur industriföretag kan gå före i den gröna omställningen. Med innovativ teknik för värme- och vattenåtervinning och en produktion helt driven av biogas och förnybar vindkraft visar Alufluor att fossilfri och cirkulär tillverkning är möjlig även i en energiintensiv bransch. 

Bildmontage: fyra personer mot en vägg och en man på en scen.

Tv: Lisa Dalklint, Energikontor Syd och Anders Eriksson Modin, Fojab, tillsammans med vinnarna av Skåne Solar Award 2026: Almir Ahmady och Almir Hodzic från Parkering Malmö. Th: Jonas Birgersson, ViaEuropa. Foto: Energikontor Syd. 

Från regionala strategier till gemensam handling

Länsstyrelserna i Kalmar, Kronoberg, Blekinge och Skåne lyfte behovet av mer fossilfri energi, effektivare energianvändning och en robust energiförsörjning. Johan Blom, Malin Bendz-Hellgren, Robert Johannesson och Peter Danielsson gav sina perspektiv på hur omställningen kan stärka både konkurrenskraft och beredskap. Tätare samverkan, tydligare tillståndsprocesser och förmågan att hantera målkonflikter lyftes som viktiga delar av vägen från strategi till genomförande.

I det avslutande panelsamtalet mötte dagens talare också Anders Karmehed från Energiföretagen Sverige, Anna Jähnke (m), regionråd i Region Skåne och Peter Hjalmar från E.ON Elnät Sverige AB. Samtalet kretsade kring både långsiktiga spelregler för investeringar och åtgärder som kan stärka södra Sveriges energiförsörjning här och nu.

En återkommande fråga var hur nyttan för hushåll och företag kan bli tydligare. Lägre kostnader, tryggare energiförsörjning och möjligheten att producera, lagra och dela energi behöver bli begripliga, liksom kostnaderna och finansieringen. Smarta lösningar och tydliga incitament kan göra det enklare att delta utan att alla måste bli energiexperter.

Panelen lyfte också byggnaders och stadsdelars roll, behovet av utrymme för innovation och vikten av att hålla fast vid klimatnyttan. Trots olika perspektiv återkom behovet av bättre dialog mellan myndigheter, näringsliv, energibransch och dem som ska använda och betala för energin. 

Människor på en scen.

Panelsamtal på scenen. Foto: Energikontor Syd. 

Framtidens rubriker

Från dagens föredrag och samtal tar vi med oss att tekniken behöver gå hand i hand med kunskap, delaktighet och samverkan. Först när möjligheterna blir konkreta i vardagen kan fler vara med och göra omställningen verklig.

Det blev också tydligt när vi bad deltagarna formulera vilka nyhetsrubriker om energiomställningen de skulle vilja läsa i framtiden:

  • Samverkan mellan försvaret och energibranschen leder till lösningar och utveckling!
  • Staten har återinfört finansiering av nätanslutning av havsbaserad vindkraft och flera nya parker planeras.
  • Två kustnära vindparker beslutade i Sydsverige.
  • Lokal flexibilitet är en naturlig del av det sydsvenska energisystemet.
  • El- och energiprogrammet når rekord – unga vill jobba inom sektorn.


Rubrikerna pekar på en önskan om konkreta resultat: mer fossilfri energi, ett flexiblare energisystem, stärkt kompetensförsörjning och nya former av samverkan. Att skapa möten mellan aktörer som kan bidra till den utvecklingen är en viktig del av Energiting Syd. Genom att dela kunskap, knyta kontakter och hitta gemensamma vägar framåt kan samtalen också bidra till konkret handling.

Tack för i år!

Tack till alla medverkande som bidrog med kunskap och perspektiv under Energiting Syd 2026! Vi ses igen på nästa Energiting Syd, preliminärt 11 november 2027, någonstans i södra Sverige. Prenumerera på vårt nyhetsbrev för kommande uppdateringar. 

Sittande publik framför en scen.

Energiting Syd 2026 arrangeras av Energikontor Syd i nära samverkan med Region Skåne, Region Blekinge, Region Kalmar län och Region Kronoberg.

Finansiärers loggor.