Kan man ha solceller på samma mark som man odlar?
På Kärrbo Prästgård utanför Västerås testar man att kombinera vertikalt monterade solcellspaneler med odling av vall på samma mark, som en del i ett forskningsprojekt på Mälardalens universitet. Vi på Energikontor Sydost är nyfikna på hur installationen fungerar. I en intervju delar Bengt Stridh med sig av erfarenheterna.
Bengt Stridh, forskare och universitetslektor på Mälardalens universitet. Källa: Mälardalens universitet
Vad är försökets syfte?
- Syftet med detta projekt är att genomföra en genomförbarhetsstudie av hur agrivoltaics, en kombination av jordbruk och solceller, påverkar solelproduktion och skörd av det som odlas i svenska förhållanden samt hur de dubbla intäkterna påverkar ekonomin.
På filmen om Kärrbo Prästgård "Sveriges första Agrivoltaics Solcellspark - jordbruk och solceller i samexistens" ser man att solcellsanläggningen består av både lodräta och ”traditionellt” vinklade paneler. Varför?
- De stående är agrivoltaics. De lutande är en referens som är byggd på det sättet som en traditionell solcellspark skulle kunna byggas, med 30 grader lutning och tätare mellan raderna av solcellsmoduler.
Kräver de lodräta panelerna en kraftigare (dyrare) förankring i marken än de vinklade för att stå emot kraftiga vindar och dylikt?
- Ja, de lodräta kräver en kraftigare förankring för att klara vindlasterna.
Är de vinklade panelerna vinklade mot söder och de lodräta mot öster och väster?
- Ja, det stämmer, så att man kan få optimal solstrålning från solceller placerade i öst under morgonen, och från solceller placerade i väst under kvällen.
Vilka fler grödor än vall kommer lantbrukaren att odla på fältet? Vilka bedöms passa bättre/sämre?
- Hittills är det bara vall. I framtiden vill vi testa andra grödor men det är inte bestämt när och vilka grödor.
Vilket skördebortfall räknar lantbrukaren med jämfört med en vanlig åker? Eller, kan han rent av få skördeökning torra somrar på grund av skugga från panelerna?
- När det gäller den totala vallskörden ifjol (tre vallskördar) kom SLU:s statistiker fram till att det inte fanns några statistiskt signifikanta skillnader mellan agrivoltaics och referensytan utanför. Ca 10% av ytan vid solcellsraderna skördades inte ifjol. Bonden menar dock att där skulle man låta sina djur beta då han har får, hästar, och kor.
Bedöms denna variant av solcellsanläggning ha potential även på mer extensivt brukade marker, t ex beteshagar?
- Ja, om man ser till att det stängslas och det ska räcka med eltråd vid själva solcellsraderna så att djuren inte kommer åt stolpar eller solcellsmoduler. Större djur kan gilla att klia sig mot stolpar och moduler vilket i sin tur kan ge dem skador.
Hur stor potential skulle denna metod kunna ha för svensk elproduktion?
- En teoretisk beräkning som jag gjort visar att agrivoltaics har potential att generera mer el än Sveriges årliga elbehov. Även om man använder bara några procent av jordbruksmarken för solelproduktion ger det en hög andel solel i Sveriges elmix.
Se även filmen om utvärdering av det första agrivoltaiska systemet i Sverige.
Läs mer om agrivoltaics på Mälardalens högskolas hemsida.
Läs också mer på solcellerpamarken.se
Agrovoltaics. Illustration: Mälardalens Högskola.
Intervjun gjordes inom ramen för satsningen Enerselves+ som stöttar ökad integration av förnybar energi i byggnader, genom kunskapshöjning och genom påverkan på mål- och styrdokument på regional nivå. Satsningen finansieras av Intrerreg Europe och Region Blekinge.
