Gröna tak och arkitektonisk energieffektivisering
Under två dagar i maj fick Kalmar kommuns bygglovsarkitekt Ian Cortes följa med Energikontor Sydost till Edessa och Thessaloniki. Besöket var en del av Interreg Europe-projektet SUPPORT som syftar till att utveckla och förbättra regionala strategier för förnybar energi. Att dela goda exempel är en viktig del i arbetet. Vi valde att besöka de gröna odlingsterrasserna i Edessa och energirenoveringen av universitetsbiblioteket i Thessaloniki. Det finns idag förhållandevis liten kunskap om gröna takterrasser samt om hur arkitektoniska varsamhetskrav ska användas i samband med energieffektivisering.
Se vår film på Youtube om studiebesöken.
Dag 1 besöktes de odlingsbara takterrasserna i staden Edessa i norra Grekland. Här fick vi träffa både ingenjören bakom terrasserna och vice borgmästaren.
De senaste åren har det blivit allt vanligare att övriga svenska kommuner ställer krav på alltifrån grönytefaktorer som kompensation av grönska när nya hus byggs. Odlingsbara takterrasser är då en del av lösningen om man vill behålla höga exploateringstal och samtidigt få tillräckligt med grön yta. Minst lika viktig är nyttan som fördröjningsmagasin för dagvatten.
”Att återföra natur i stadsmiljöer i takt med att städerna förtätas är viktigt för att kunna hantera dagvattenfrågan, eftersom dagvattensystemen blir väldigt utsatta om vi inte har naturmark som kan ta hand om det”, säger Marcus Edvinsson, vd på Urbangreen som har uppfört närmare 400 000 m2 sedumtak.
De grönskande hustaken bidrar förutom till grönytetal även till en ökad biologisk mångfald, ekosystemtjänster och renare luft, vilket leder till en substantiell värdeökning för fastighetsägare, förvaltare och byggbolag. Genom att fördröja ytvattenflöden minskar de också belastningen på det kommunala dagvattennätet vid större flöden. Det fungerar också som ett extra isolerskikt vilket förbättrar energieffektiviteten för både värme och kyla. I USA har t.ex. gröna tak inneburit energibesparing på upp till 26% och har då en mycket snabb återbetalningstid. I Sverige är dock förbättringen marginell då vi har betydligt högre krav på isolering och begränsning av värmeförluster.
Ian Cortes på det gröna taket vid Stadshuset i Edessa. "Det här skiljer sig lite från de gröna tak vi har i Sverige och är en bra erfarenhet som säkert kommunen kommer att få nytta av."
I Sverige är det en snabbt växande marknad, och i takt med urbanisering och förtätning av bostäder kommer detta att bli vanligt vid nybyggnad av flerbostadshus, skolor och servicebyggnader. De initiala nackdelarna med gröna tak är dyrare projektering och produktion då det är en högt belägen last. Det finns också än så länge bara ett fåtal byggföretag som behärskar tekniken och kan lämna tillräckliga garantier. Ur ett bygglovsperspektiv behöver förutom last- och vind dimensionering och ta hänsyn till brandsäkerheten. De funktionsbaserade reglerna i BBR ger stora möjligheter att skapa en brandsäker design av gröna tak men det vore också önskvärt med en branschpraxis utifrån svenska förhållanden. ”Mycket intressant hur gröna tak kan användas som energieffektivisering, bidra till en byggnads försköning och för att bevara ekosystemtjänster i staden” säger Ian Cortes.
En felaktig åsikt är att gröna tak och t.ex. solceller inte går att kombinera men förhållandet är tvärtom. De går alldeles utmärkt att kombinera. Vissa växter behöver skugga och infästning av solceller i substratet ger en minskad risk för läckage eller köldbrygga. På taket av stadshuset i Edessa hade man problem med höga flöden av dagvatten och valde då att installera 655m2 gröna takterrasser med ett 15cm växtsubstrat där vikten beräknades till ca: 160kg/m2. Efter membranövertäckning planerades 2,500 örtplantor och buskar. Förutom energibesparingen är det en mycket uppskattad rastplats för de anställda i stadshuset. I projektet som även omfattade byte av fönster och belysning innebar en total energibesparing på 129 MWh/år.
Dag 2 besöktes det kommunala biblioteket och tekniska kontoret i Thessaloniki (över 5,000m2 uppvärmd yta) som för några år sedan genomgick en omfattande energirenovering. Här ville man inte bara effektivisera utan även ta hänsyn till arkitektoniska kvalitéer så att dessa inte gick förlorade utan även stärktes. Samtliga fönster byttes och energiskuggning av fönster installerades. All belysning byttes till LED, tilläggsisolering av tak och väggar samt effektivare kylsystem. Energibesparingen blev över 366 MWh per år.
 |
 |
Foto: Tekniska kontoret före (t.v.) och efter (t.h.)
 |
 |
Foto: Stadsbiblioteket före (t.v.) och efter (t.h.)
|
Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus (BeBo) publicerade 2015 en rapport om bevarandefrågor och arkitektoniska kvalitéer i samband med att bostadshus renoveras och uppdateras. Som utgångspunkt valdes flerbostadshus producerade på 60-, och 70-talet. Frågor som gäller underhåll och varsamhet vid förändringar regleras i 8 kap.14§ Plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Här anges att ”Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.” I 8 kap. 17 § anges vidare att ”Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden." |
I Thessaloniki hade en inventering utförts innan val av material gjordes till fasaden och effektiviseringsarbetet. I de aktuella fallen som besöktes var byggnaderna uppförda 1994 respektive 1998 men p.g.a. av den dåvarande låga energikraven i lagstiftningen hamnade byggnaderna lågt i den energideklaration som infördes 2010. Då fattades beslut om att minska energikostnaderna. Just att inventering gjordes i samverkan med arkitekt inför arbetet och bidrog till att designen bevarades var något som Ian Cortes uppskattade, ” Idag görs alltid en inventering för kulturhistoriska byggnader men att använda detta för alla typer av byggnader i samband med energieffektivisering borde vi göra i Sverige också”.
Ian Cortes i mitten tillsammans med Kostas Konstaninou (t.h.) från Anatoliki Development Agency och Ioanna Tsikoti (t.v.) från tekniska kontoret i Thessaloniki.
|
Varsamhetskravet har blivit föremål för många olika tolkningar vilket har förhindrat många energieffektiviserande åtgärder. Boverket har kommenterat detta med att: ” Varsamhetskravet kan, i motsats till förvanskningsförbudet […], inte tillämpas så att det hindrar att utformningskrav och tekniska egenskapskrav tillgodoses. Däremot kan det påverka på vilket sätt eller på vilken nivå kravet tillgodoses. Syftet med varsamhetskravet är att förändringar av en byggnad ska utföras med hänsynstagande till de befintliga egenskaperna hos byggnaden som är värda att bevara. Detta innebär bl.a. att ändringar ska utföras med respekt för husets ursprungliga utseende. Varsamhetskravet syftar även till att tillvarata sådana kvaliteter som har positiva värden för boende och brukare.” |
Det finns alltså stora möjligheter att genomföra energieffektivisering av fönster och fasadmaterial så länge som bevarandevärdena är identifierade. Många har blandat ihop begreppen förvanskning och förändring. Det är byggnadsvärden som är skyddade vilket möjliggör förändring så länge värdena behålls. Dock har det stora problemet varit när man också vill göra statushöjande åtgärder, ex, inglasning av balkonger eller större fönster. Att placera solceller på tak har varit mycket diskuterat och där har t.ex. stadsbyggnadskontoret i Stockholm tagit fram en standardmodell för hur solceller kan placeras på flerbostadshus. Kanske något som borde tas fram enhälligt för alla kommuner i Kalmar län?
| I den statliga offentliga utredningen, SOU 2000:52, God bebyggd miljö finns råd vad gäller kulturvärden i bebyggd miljö som riskerar utplånas eller skadas. Man bör enligt utredningen åstadkomma ”Ökad hänsyn till kulturmiljön i tidigare skeden av planering/ projektutveckling”. Följande faktorer efterlyses i utredningen, nämligen ”Utvecklad kompetens på kulturmiljöområdet, metodutveckling och kunskapsunderlag”. |
Behov finns av en strategisk planering inom bostadsföretagen och ett tidigt samråd med de intressenter som kan företräda kulturhistoriska och arkitektoniska intressen. I bygglovssynpunkt bör därför det finnas allmänna riktlinjer och policys framtaget av fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen. Policyn ska ha sin grund i en inventering där kvaliteter beskrivs. Utifrån den framtagna policyn kan de sedan redovisa ett strategiskt program för hur de arkitektoniska värdena ska bevaras även efter energieffektiviseringsåtgärderna.
Sammanfattningsvis har besöket inneburit ökad kunskap om gröna tak och koordinationen inför fasadingrepp vid energieffektivisering. Detta kommer med stor säkerhet att leda till rekommendationer hur dessa ska hanteras i bygglovshantering inom Kalmar kommun.
Tommy Lindström
Projektledare
Tel. 0735448629
tommy.lindstrom@energikontorsydost.se
