Energiting Syd 2025

Publicerad: 2025-11-14

6 november 2025 var det dags för Energiting Syd – Energikontor Syds årliga konferens som vi arrangerar på uppdrag av våra ägare. Årets tema "Energiberedskap och energiflexibilitet – från globala trender till lokala lösningar" lockade över 270 deltagare (publikrekord!) från offentlig sektor, energibolag och andra delar av näringslivet till Hässleholms kulturhus.

En stor del av deltagarna representerades av medlemmar i Energiföretagen Sverige som vi samarrangerade årets konferens tillsammans med. Tack vare detta samarbete möjliggjordes många inspirerande möten mellan företag, kommuner, regioner och energibolag på plats under dagen! 

Minglande människor.

Minglande deltagare på Kulturhuset i Hässleholm. Foto: Energikontor Syd. 
 

Den nya energitekniken behöver användas

Vi hade ett lysande startfält av duktiga talare som bidrog med omfattande kunskap och intressanta presentationer. Dagen inleddes med en internationell inflygning över flexibilitet och energiberedskap och hur EU:s direktiv påverkar vår miljöpolitik. 

Tomas Kåberger, professor på Chalmers och ordförande för Energikontoren Sverige, underströk att Europa behöver blir oberoende av ryska bränslen som olja, gas och uran före 2027, samt att vi ökar vår inhemska biogasproduktion. Tomas tryckte också på vikten av att följa teknikutvecklingen och att använda ny teknik som gör energieffektiviseringsåtgärder lönsamma, såsom produktion av solel i kombination med lagring och digitalisering. 

Viktoria Neimane, avdelningschef systemutveckling på Svenska kraftnät, förklarade att det nu sker en historiskt stor utbyggnad av elnätet för att vi ska klara av att möta framtidens ökade effektbehov. Förändringarna som har skett på elmarknaden har skapat många utmaningar, vilket gör samverkan på alla nivåer än mer viktig. 

Anders Thor, näringspolitisk chef på Energiföretagen Sverige, levererade en kort och koncis lista på åtgärder för att underlätta flexibiliteten i Sverige:

  • Ta ett nationellt grepp om vätgasen – Sverige är ett av få länder som saknar en strategi.
  • Frigör fjärrvärmens fulla möjligheter.
  • Säkra tillstånd för modernisering av vattenkraften. Här kan Sverige lära mycket av våra grannländer!


För att ge publiken ett högaktuellt perspektiv på beredskapsarbete fick de också ta del av erfarenheter av krisberedskap i Ukraina via en filmad intervju med Maria Shevchenko (fingerat namn), förvaltningschef på en ukrainsk kommun

Foto på Viktoria Neimane.

Viktoria Neimane, SvK. Foto: Energikontor Syd.
 

Den tekniska flexibilitetspotentialen är stor

Dagens andra pass fokuserade på flexibilitet på regional nivå. 

Flexibilitet behövs för flera ändamål: energi, balansering, överföring och beredskap. Johanna Lakso, vd på Power Circle förklarade att den tekniska flexibilitetspotentialen är mycket stor i Sverige. Industrier spelar en viktig roll eftersom de ofta har många flexibla resurser och generellt är bra på att agera snabbt. Däremot är kostnaden att vara flexibel ofta hög för företagen, så ersättningen behöver anpassas därefter. 

Energilagringsresurser bidrar till flexibilitet genom att temporärt lagra el och frigöra den vid behov, vilket hjälper till att balansera elsystemet. Lars Andersson, ansvarig för energisystem på Green Power Sweden, lyfte batterier, vätgas och pumpkraft (vattenkraft) som viktiga flexibilitetsresuser för framtiden. 

Vidare talade Jenny Gustavsson, affärsområdeschef på Öresundskraft, om digitaliseringens roll för flexibilitet. Hon presenterade utmaningar i att styra kundernas olika elanläggningar. För att undvika att systemen motverkar varandra delade Jenny med sig av tre grundprinciper – riktlinjer som hon uppmanade fler energibolag att ta  efter:

  • Samutveckla mjukvara. 
  • Standardisera mjukvara. 
  • Använd Open Source – dela kod, inte data.

 

Beredskap handlar om samverkan, tillit och förtroende

Efter lunch riktades fokus till energiberedskap på regional nivå. Beredskap handlar om att vara beredd innan krisen inträffar genom samverkan och övning. Energiberedskap handlar om att ha förmågan att upprätthålla energiförsörjningen.

Dagens kanske mest ögonöppnande föredrag kom från Petter Larsson, vd för företaget Secure by Q. Han förklarade hur vi kan skydda oss från spionage för att öka vår kris-och energiberedskap. Petter påpekade att vi många gånger skyddar fel saker – då angripare i första hand försöker komma under huden på själva människan för att sabotera. Han betonade framför allt vikten av ledarskap och att bry sig om varandra för att motverka spionage i en organisation. 

Tommy Lindström, senior projektledare på Energimyndigheten, följde upp med att tala om beredskapsperspektivet i den kommunala energiplaneringen. Tommy lyfte att varje kommun är unik och att man måste utgå från varje kommuns vision om hur man ser på utvecklingen i sin kommun för energianvändning, energiförsörjning, och företagsetablering. 

Elin Nolin, beredskapshandläggare på Södra civilområdeskansliet, talade om vikten av trovärdighet. Om vi visar trovärdighet i vårt beredskapsarbete och därmed ökar vår egen förmåga så avskräcker vi eventuella angripare. 

Mikael Toll, senior rådgivare resiliens på Ramboll, presenterade kommuners roll och ansvar för energiberedskap. Enligt Mikael är värmeberedskap, reservkraft, styrel-planering och förtroende för offentliga myndigheter särskilt prioriterade behov för kommunal beredskap.

Människor på en scen.

Petter Larsson, Secure by Q, föreläser. Foto: Energikontor Syd.
 

Exempel från verkligheten

Det fjärde och sista passet presenterade konkreta exempel på hur olika aktörer arbetar med flexibilitet och energiberedskap i syd. 

Daniel Persson, elnätschef på C4 Energi berättade om hur de skapat en lokal flexmarknad i nordöstra Skåne genom en gemensam upphandling med E.ON. Reservkraften gör stor nytta för den lokala elmarknaden där Räddningstjänsten för Kristianstad är ett exempel på en leverantör.

Stefan Braun, affärsområdeschef på Växjö Energi berättade om deras arbete för att etablera ö-drift, där kraftvärme från Sandviksverket ska försörja delar av Växjös elnät och samhällsviktiga funktioner även om det nationella elnätet slås ut. 

Slutligen delade vi på Energikontor Syd med oss av olika goda exempel i syd, bland annat festivalen Sweden Rocks satsning på batteridrift i Sölvesborg och hur Hultsfreds kommun testat sin krisberedskap genom att i skarpt läge simulera ett elbortfall från delar av sin verksamhet. 

 

Inspel från panelen

Samtal och samverkan är en viktig del av Energiting Syd. Därför bestod en stor del av programtiden av panelsamtal med föreläsare och andra inbjudna representanter från både offentlig sektor och energibranschen. Här är ett par inspel från dagens paneldiskussioner på tema flexibilitet och energiberedskap:

– Det talas mycket om tillståndsprocesser i näringslivet. Mycket tar lång tid i Sverige jämfört med andra länder. Stabilitet i elsystemet är viktigast! säger Erik Ageberg, näringslivspolitisk rådgivare på Svenskt Näringsliv.

– Det finns en hel del äldre produktionsutrustning som behöver moderniseras, säger Johanna Sellevi, chef för teknik och utveckling på Öresundsverket.

– Man kan inte bara prata utan man måste få in beredskapsarbetet i vardagen på riktigt. Allt som sägs ge ökad beredskap stärker oss inte om vi inte vågar se de nya risker som kan byggas in vid förändringar. Börja med de saker som inte kostar, dvs kultur i organisationen som ledarskap, säger Mikael Toll, senior rådgivare resiliens på Ramboll

– All vår personal är krigsplacerad och jag rekommenderar andra att göra det också. Det är inte så administrativt tungt, säger Jonas Lilja, säkerhetschef på Kraftringen.

- Man måste ha tillgång till flera sorters lösningar när krisen eller kriget kommer. Värmehållning är det kritiska, men även lantbrukare med kött- och fågelindustri är mycket beroende av att eldistributionen upprätthålls. Vi måste kartlägga var behovet är som störst och vad vi ska prioritera först. Samverkan är den springande punkten och framför allt – vi måste samverka förhand, säger Ingela Skog, beredskapsansvarig på Sjöbo kommun.

Paneldeltagare som pratar på en scen.

Panelsamtal. Foto: Energikontor Syd.

 

Tack för i år!

Stort tack till alla som deltog under Energiting Syd 2025 i Hässleholm! Vi tackar framför allt Energiföretagen Sverige, Region Skåne, Hässleholms kommun och Kulturhuset i Hässleholm som gjorde dagen möjlig. 
 

Framtidsspaning inför 2026

Planeringen inför nästa års konferens är redan i gång. Vilka ämnen kommer vi att behöva samlas kring och diskutera då? Vi lät talarna Tomas Kåberger och Johanna Lakso göra en framtidsspaning.  

– Det kommer fortfarande handla om att vi snabbt behöver börja använda ny energiteknik. Det kommer vara mycket energilagringsteknik som kommer vara ekonomiskt lönsam att ta i bruk, säger Tomas.

– Jag tror att vi kommer behöva prata mer om digitalisering och hur vi får bra utbyte av data och kunskap mellan olika organisationer för att kunna bygga framtidens mer robusta och flexibla elsystemet. Jag tror också att det blir viktigt att prata mer om konkret handling – visa på vad man har gjort i praktiken. Vi är precis i starten av den här omställningen och det kommer vara väldigt mycket som behöver hända nu, säger Johanna. 

Fotomontage på Tomas Kåberger och Johanna Lakso.

Tomas Kåberger och Johanna Lakso. Foto: Energikontor Syd. 

 

Håll dig uppdaterad

Missa inga viktiga nyheter inför Energiting Syd 2026! Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för Energiting Syd

Gå till programsidan för Energiting Syd.

Vill du ta del av en specifik presentation från någon av årets talare? Kontakta hanna.everling@energikontorsyd.se

Publikhav.

Engagerad publik. Foto: Energikontor Syd.

Energiting Syd arrangerades av Energikontor Syd tillsammans med Energiföretagen Sverige med stöd av Hässleholms kommun och med delfinansiering från Region Skåne, Region Blekinge, Region Kronoberg och Region Kalmar län. 

 

Logotype: Energiföretagen Sverige.        Logotype: Hässleholms kommun.

 

Loggor från finansiärer.