Grannar i Fegen bygger energigemenskap

Publicerad: 2026-03-19

Får 45 000 euro för att ta fram en affärsplan

Intresset för energigemenskaper växer snabbt i Europa. Nu finns ett stöd på 45 000 euro att söka för lokala initiativ som vill ta fram en plan för sin energigemenskap.

I den lilla orten Fegen i Halland har en grupp grannar redan tagit första steget. De har bildat en förening och fått stödet från EU för att utveckla sin plan på ett lokalt energisystem där energi produceras, lagras och används smartare tillsammans.

Foto på Tobias Karlsson. – Jag har haft solceller i sex år och ser att elräkningen bara blir dyrare. Men det är inte elen som är dyr, utan alla avgifter runt omkring. Därför började jag fundera på om vi kunde samarbeta lokalt, säger Tobias Karlsson, ordförande i energigemenskapen.

Från grannar till energigemenskap

Initiativet började enkelt: några grannar som ville undersöka om de kunde använda sin energi mer effektivt tillsammans.

För att kunna söka stödet behövde gruppen bilda en juridisk person. De valde att starta en ekonomisk förening, vilket i Sverige kräver minst tre medlemmar.

Föreningen Energigemenskap Fegen bildades hösten 2025 och består i dag av fem medlemmar – både privatpersoner och lokala verksamheter.

– Vi hade egentligen inget organiserat samarbete innan. Vi är grannar – och så började vi prata om energi och möjligheterna att göra något tillsammans, säger Tobias Karlsson.

På sikt är målet att fler i samhället ska kunna ansluta sig till energigemenskapen.

Målet: ett lokalt energisystem

Visionen är att skapa ett lokalt energisystem där flera byggnader samarbetar kring produktion, lagring och användning av el. Kanske kan man i framtiden ha en tankstation för vätgas!

I energigemenskapen finns redan flera solcellsanläggningar, både på villor och industribyggnader. Genom samarbete vill man använda energin mer effektivt.

Planen omfattar bland annat:

en gemensam solcellsanläggning.
batterier för att hantera effekttoppar.
smart styrning av energianvändningen.
koppla ihop fastigheter i ett lokalt energisystem.

– Grunden är smart styrning så att vi har koll på vad som händer i varje fastighet. Om alla värmepumpar och elbilsladdare går samtidigt får man en effekttopp – och då blir det dyrt, säger Tobias Karlsson.

Genom att styra energianvändningen bättre hoppas föreningen kunna minska både kostnader och belastning på elnätet.

100 solpaneler till en gemensam solpark

Föreningen har redan tagit ett första konkret steg mot ett gemensamt energisystem.

Nyligen köpte medlemmarna 100 solpaneler på en konkursauktion, som kan bli grunden till en gemensam solcellspark.

– Vi fick dem väldigt billigt. Så nu har vi faktiskt redan grunden för en gemensam solcellsanläggning, säger Tobias Karlsson.

I energigemenskapen ingår även industriverksamheter som ibland har höga effekttoppar när flera maskiner går samtidigt. Där kan batterier och samordning av energianvändningen göra stor skillnad.

Effektavgifter driver utvecklingen

En viktig drivkraft bakom projektet är förändringar i elnäten. Nya effektbaserade avgifter innebär att kostnaden inte bara beror på hur mycket el man använder, utan också på hur mycket effekt man tar ut samtidigt, samt när effekten används.

Genom att samordna energianvändningen mellan flera fastigheter hoppas energigemenskapen kunna minska sådana effekttoppar.

– Ju fler som är anslutna, desto lättare är det att få en jämn energikurva och undvika effekttoppar, säger Tobias Karlsson.

Affärsplan nästa steg

EU-stödet på 45 000 euro ska användas för att ta fram en affärsplan och färdplan för energigemenskapen.

Arbetet handlar bland annat om att:

analysera tekniska lösningar.
ta fram en modell för hur medlemmar kan ansluta.
undersöka finansiering och investeringar.

En möjlig modell är att nya medlemmar betalar en anslutningsavgift.

– Jag tänker mig kanske 15 000–20 000 kronor per villa, ungefär som när man drog in fiber, säger Tobias Karlsson.

Vill involvera företag och kommunen

På sikt hoppas energigemenskapen kunna växa och involvera fler aktörer i samhället.

Ett större företag i området använder exempelvis omkring 500 000 kWh el per år och skulle kunna spela en viktig roll i energisystemet.

Föreningen undersöker också möjligheten att involvera kommunen och samhällsviktig verksamhet.

– Tänk om brandstationen, vattenverket och andra viktiga funktioner kunde vara en del av energigemenskapen. Då stärker man också beredskapen i samhället, säger Tobias Karlsson.

Webbinarium med information om stödet 4 maj

Från 1 maj till 30 juni 2026 är ansökan öppen för fler initiativ som vill ta fram en affärsplan för en energigemenskap.

Stödet finansieras av EU och ger 45 000 euro till lokala projekt som bedöms uppfylla kriterierna. Stödet söks i konkurrens med ansökningar från hela Europa. I förra ansökningsomgång skickades fyra ansökningar in från Sverige, tre uppfyllde kriterierna och en blev godkänt – Fegens energigemenskap.

I Sverige fungerar Energikontor Syd som informationsnod för stödet. Där kan organisationer, företag och lokala initiativ få information och vägledning om ansökan.

Den 4 maj arrangeras ett webbinarium där du får veta mer om: