Systempåverkan utredd inför kollektivtrafikupphandling i Blekinge
Genom möjligheten att se strategiskt på de val som görs kan en upphandling bidra ett steg på vägen till att uppfylla de mål organisationen har för sin verksamhet. Utformningen av kollektivtrafiken och val av drivmedel har en stor systempåverkan. Det handlar inte bara om ekonomi eller klimatpåverkan, utan också inverkan på den sociala hållbarheten i regionen.
I en precis publicerad rapport sätts upphandlingen i perspektiv mot befintliga strategier. Trender i kollektivtrafiken och en genomgång av potential, hinder och möjligheter för olika drivmedel avhandlas, både vad gäller fordon, infrastruktur och produktion. Rapporten avslutas med en analys av kollektivtrafiken kopplat till lokala mervärden.
– Projektet ”Hållbar Kollektivtrafikupphandling” har bidragit till att Blekingetrafiken nu har mer kunskap om vad som krävs för att skapa en kostnadseffektiv, hållbar och attraktiv kollektivtrafik, säger Magnus Forsberg, strategisk planerare kollektivtrafik på Region Blekinge. Jag, och övriga i styrgruppen, vill tacka alla som har bidragit till resultatet och ser fram emot en spännande upphandling av busstrafiken i Blekinge där vi tar nya steg mot det hållbara samhället, avslutar Magnus Forsberg
I Trafikförsörjningsprogrammet för 2020–2023 finns beslutade krav och riktlinjer för hur Blekinges kollektivtrafik skall utvecklas framöver. Kravet är förnybara drivmedel i all upphandlad trafik och emissionsfria drivmedel i stadsmiljö. El och biogas lyfts fram separat och upphandlingarna ska främja mångfalden av biodrivmedel i länet. I praktiken ger kraven eldrift i städerna vilket ska bidra till en bättre luftkvalitet i befolkningstäta områden. Biogasen är inte emissionsfri men den är koldioxidneutral. De restprodukter som inte används till drivmedel kommer ändå avge växthusgaser till atmosfären, så det skulle gå att låta dem driva bussar under tiden.
Slutsatser vad gäller val av drivmedel
Även om bussektorn i helhet har kommit långt i införandet av förnybara drivmedel finns det fortfarande variationer mellan kollektivtrafikregionerna, både vad gäller andelen förnybara drivmedel och vilken typ av förnybart drivmedel som valts. Redan 2019 kördes 90 procent av fordonskilometrarna i bussektorn med förnybara drivmedel, vilket motsvarar det mål branschen hade satt för andel förnybara drivmedel till 2020. Det är biodiesel (HVO och RME) och biogas som är de dominerande förnybara drivmedlen idag.
Att välja elbussar för stadstrafik är fördelaktigast ur emissionssynpunkt, dock med reservationen att länet behöver se till att öka sin egen elproduktion, för att säkerställa att elen även fortsatt kommer från förnybara källor. Annars försvinner klimatnyttan. Elbussar har också begränsningar i kapacitet och fungerar bäst på kortare sträckor. Uppbyggnad av infrastruktur för laddning krävs.
Biogasen är att föredra för de längre sträckorna i den regionala trafiken, både från fossilfri synpunkt samt ur ett cirkulärt perspektiv med att uppgradera restprodukter. Det ger också nya möjligheter för lokala näringslivet. Uppbyggnad av infrastruktur och ökad lokal produktion krävs.
Att fortsätta med RME/HVO är enkelt och kräver ingen ny infrastruktur till skillnad från biogas och el, men behäftat med stora osäkerheter efter 2021 vad gäller status som skattebefriat drivmedel.
Vätgas är inte aktuellt nu. Varken produktion, infrastruktur eller fordon finns tillgängliga i tillräcklig hög grad för att täcka upphandlingens behov. Dock sker det mycket på området och vätgas kan komma att bli ett komplement under upphandlingens löptid.
Behov av ett robust elsystem
Eftersom drygt 70 % av Blekinges elanvändning importeras till länet är beroendet av omvärlden mycket stort. Elanvändningen i Sverige förväntas att öka kraftigt fram till 2045, främst på grund av elektrifiering av transporter och industri (främst stål-industri i norra Sverige). En ökad digitalisering kommer att öka behovet av elkrävande serverhallar. I flera nyligen framtagna scenarier dubbleras elanvändningen till 2045.
Ökningen blir mindre i Blekinge då fossil användning i industrin är relativt låg idag. Baserat på Svenska Kraftnäts prognos innebär detta för Blekinge en ökad elanvändning från dagens 2,2 TWh till 3,6 TWh år 2045.
Om inte elproduktionen på nationell nivå byggs ut i motsvarande takt som användningen, uppstår ett underskott som främst kommer att drabba regioner med liten egen elproduktion. Blekinge kan då behöva handla upp sin el från Danmark eller Tyskland, vilket kan påverka hållbarheten.
Läs hela rapporten Elförsörjning i Blekinge – effekt, kapacitet och flexibilitet (Energikontor Sydost 2021)
Läs hela rapporten Systempåverkan och cirkulär ekonomi - hållbar kollektivtrafikupphandling (Energikontor Sydost 2021)
För mer information, kontakta
Fredrik Mårdh , tel 0709-21 60 50.
