Hållbart skogsbränsleuttag - skogsexkursion i Uppvidinge
Intresset var stort bland skogsägare när Sveaskog, Södra, SkogForsk och Linnéuniversitetet tog upp det senaste inom hållbart skogsbränsleuttag.
Över trettio skogsägare och representanter från skogsföretag samlades vid i trakterna kring Vitthult utanför Åseda i måndags för att delta på en dag om hållbart skogsbränsleuttag, arrangerad av Energikontor Sydost, Linnéuniversitetet och Uppvidinge kommun.
Mer grön energi från skogen – grotuttag vid gallring
Idag kommer den mesta groten (grenar och toppar) från föryngringsavverkning, men det finns även stor potential från gallring, vilket Sveaskog visar i ett försök i skogarna i Uppvidinge. Deltagarna på skogsexkursionen fick inledningsvis se praktiska exempel på både hur skördare och skotare arbetar för att samla in grot. Mikael Grahn, avverkningsledare på Sveaskog, berättade att de inom försöket tar ut grot vid gallringar, vilket ger ungefär 15 kubikmeter skogsbränsle per hektar utöver massaveden. För att öka andelen grön energi från skogen krävs det dock fortsatt utveckling av effektivare arbetsmetoder.
Mikael Grahn presenterar Sveaskogs verksamhet. Deltagarna fick sedan se både hur skördare och skotare arbetar.
Ny teknik för effektivare skogsbränsleuttag
Örjan Grönlund, forskare på SkogForsk, påpekade att skogsindustrin måste tänka ny teknik och andra arbetsmetoder om de ska öka effektiviteten inom skogsbränsleuttaget. Sektionsgallring är enligt Örjan en av de effektivare metoder som finns, eftersom det minimerar tiden för kranföring, minskar bränsleåtgången och minskar skaderisken. SkogForsk har utvecklat prototypen Flowcut, ett aggregat särskilt anpassat för att ta vara på klenträd. Aggregatet arbetar genom att röra sig kontinuerligt fram och tillbaka i så kallade korridorer. Flowcut kommer att testas på Sveaskogs mark under hösten.
Näringsbalanser och skogsbränslekvalitet
Rikard Jakobsson från institutionen för skog och träteknik på Linnéuniversitetet i Växjö tog upp frågor som handlade om hur näringsbalanserna påverkas vid uttag av grot. Det är viktigt att låta en del stubbar och ris ligga kvar på marken vid en slutavverkning, för att inte jorden ska mista viktiga mineraler. I Sveaskogs försök väljer de att ta ut 50 procent av groten till skogsbränsle. De återstående som lämnas räcker som näring.
Bengt Nilsson från institutionen för skog och träteknik berättade om hur hanteringen av grot påverkar fliskvaliteten, samt vilka utmaningar som finns i sammanhanget. Enligt Bengt är det inte bara själva hanteringen av groten vid gallringstillfället som påverkar kvaliteten, utan även faktorer som lagringstid, grothögens höjd och mängden barr i det uttagna materialet. Barr innehåller mycket näringsämnen, varför man vill låta dem vara kvar i skogen. Barr avger dessutom kväveoxider vid förbränning. För att minska barrmängden låter man därför groten ligga och torka för att barren ska ramla av. Nackdelen med detta är dock att grenarna blir sprödare och gör att fraktionsstorleken på materialet minskar.
Grotuttag vid gallring är ett bra sätt att få ut mer bränsle från skogen, men hur mycket skogsägarna tjänar på det kommer att kunna räknas ut först om ett halvår då Sveaskogs försök når sitt slut. I vilket fall genererar det lokala arbetstillfällen och bidrar till mer grön energi.
Dagen blev mycket uppskattad och bjöd på många tillfällen att diskutera och främjar målet med att öka uttaget av skogsbränsle i Småland. Skogsexkursionen arrangerades inom ramen för projektet SIMWOOD som syftar just till att minska mängden fossila bränslen i Småland.
Bengt Nilsson LNU visar olika fliskvaliteter.
För mer information, kontakta
Göran Gustavsson
0709-21 60 54, goran.gustavsson@energikontorsydost.se
 |
Project cofunded by the European Union Seventh Framework Programme FP7 under grant agreement n° 613762 |
 |
 |
 |
 |
