Krisberedskap i praktiken – lärdomar från Ukraina
Hur bygger man motståndskraft i en kommun när krisen slår till? Under årets Energiting Syd delar Maria Shevchenko (fingerat namn), förvaltningschef från en ukrainsk kommun sina erfarenheter från kriget. Här är de viktigaste insikterna – direkt till svenska kommuner och energisektorn.
Snabb omställning och motståndskraft
När kriget bröt ut tvingades kommunen snabbt ställa om. Missil- och drönarattacker, samt över 40 000 internflyktingar, satte infrastrukturen och det sociala systemet på hårda prov.
– Det viktigaste för att säkerställa samhällets motståndskraft är kontinuitet i styrningen, även under krisförhållanden. För detta krävs reservkraft till kritisk infrastruktur, sjukhus, skolor, vatten- och värmeförsörjning, kommunikation, räddningstjänst, kommunala värmepunkter och skyddsrum, berättar Maria Shevchenko som är chef för avdelningen för återuppbyggnad och utveckling i en kommun i Ukraina.
Innovation och digitala lösningar
Kommunen har infört nya arbetssätt och digitala lösningar för att öka beredskapen. Ett exempel är en app som visar var skyddsrummen finns och automatiskt öppnar dörrarna vid larm. Appen är tillgänglig för både invånare och gäster. Automatisk dörröppning vid larm ger trygghet och tillgänglighet.
Maria Shevchenko berättar vidare.
– Vid nödsituationer ska det finnas en tydlig handlingsplan. Appen är tillgänglig för alla invånare och gäster i vår kommun. Vi har infört ett system för automatisk öppning av skyddsrumsdörrar. När ett flyglarm ljuder, varnar systemet hela samhället och dörrarna öppnas automatiskt så att folk kan gå in.
Kommunikation och inkludering
Vid ett avbrott i kommunens serrvice och tjänster är det viktigaste att kommunikationen är snabb, transparent och tillförlitlig, förklarar Maria. För att nå ut till alla invånare använder de sig av flera kanaler. De anpassar också informationen för att nå invånare med funktionsnedsättning.
– Vi använder stadens officiella webbplats, sociala medier, lokal TV och radio. Vi lägger särskild vikt vid att kommunikationen är tillgänglig för personer med hörsel- eller synnedsättning, berättar hon.
Råd till svenska kommuner och energisektorn
Maria Shevchenko avslutar med konkreta råd till svenska kommuner och aktörer inom energi och beredskap:
- Inventera skyddsrum och ha tydliga handlingsplaner för krissituationer.
- Säkerställ barns säkerhet och kontinuitet i utbildning och vård.
- Ha en nödväska med dokument och matförråd.
- Skapa plan A och plan B för kritisk infrastruktur.
- Dela erfarenheter och lär av andra kommuner – internationellt samarbete är värdefullt.
– Kommunen måste ha en tydlig bild av var människor kan ta skydd vid fara. Det är mycket viktigt. Ha plan A och plan B för kritisk infrastruktur. Och de måste säkerställa att vård och utbildning kan fortsätta fungera, avslutar Maria Shevchenko.
Notering: Förvaltningschefen Maria Shevchenko heter egentligen något annat och har fingerat namn av säkerhetsskäl. Kommunens namn anges inte på grund av sekretess.
Intervjun gjordes inom ramen för det Svenska Insititutet-finansierade projektet UA-gridex där vi medverkar för att ta del och sprida insikter om beredskapsarbete under kris och krig.
